kan nån berätta vad jag är för mej?

var ute o gick i snöstormen det va kallt o fingrarna som höll i cigaretten blev röda o stela o man fick snö överallt. men blandbandet från erik är väldigt bra.

jag försöker alltid jag tappar aldrig hoppet riktigt, jag borde inse snart att jag är dömd att misslyckas, jag får bara käftsmällar…

okej jag ska kankse berätta om julafton ångest dagen nr 1 (förutom födelsedag).

vaknade hemma, men åkte till pappa kl 10. hos pappa åt vi julmat som för mig bestod av en vegebiff o en macka med smör o lite rödkålssallad o glögg. sen kom tomten (har två små halvsyskon som säger att de inte tror på tomten men när han kommer blir de blyga o skuttiga liksom) iaf tomten hade pilotglasögon o whiskeyröst. det var min pappa.

sen åkte stina o jag hem igen lagom till kalle anka o lagom till att ångesten börjar komma fram på allvar. fick fina julklappar bla: stereo (ser ut som ett rymdskepp från 80-talet. ska försöka byta den), nya b&s ep’n, böcker o lite så.

sen låg jag på mitt golv o skakade. jag kan inte förklara hur o varför o så. ni som vet hur det är vet ni andra får gå ovissa…sen gjorde jag en sak som jag inte får göra för nått i livet en sak som jag aldrig mer skulle göra bara för det har fått mej att må så förskräckligt dåligt men jag kunde inte stå emot jag hade liksom inget val jag försökte tänka så lutad över toan.

tack ellen för att du finns! tack storerik för att du finns o för att du är hemma o för att du nu har mobil!

jag vill gråta men man får ju inte gråta på julafton.

idag har väl varit en typisk julafton antar jag…orkar inte berätta. vi tar det nån annan gång.

jag är så ful o äcklig.

det man ska lyssna på är:
tindersticks – marbles
tindersticks – travelling light

det verkar som om alla dumpat mej på internet. folk har slutat skriva till mej, tagit bort mej från kompislistor osv. är jag så tråkig? men jag har kommit på att IRL så är alla dumma i huvet. ja inte alla, inte mina kompisar, de är bäst. men alla andra människor är helt puckade. förstår inte hur man ska klara ett helt liv när alla människor är så sjuka.

god jul.

nu är det snart julafton. jag har en klump inuti o tårarna ligger bakom ögonlocken o jag mår illa. snart kommer det brista. jag behöver brista. falla i bitar på golvet i mitt rum. bakom stängd dörr skriva ner orden som river inuti. bakom stängd dörr plocka ihop alla bitar av mig själv. men klart jag inte får brista nu. jag måste hjälpa till med allt som ska göras. o vadå brista? det är ju jul. det här är glädjens tid. vad har jag för anledning att brista? jag som har det så bra.

jag vill inte.

imorn ska man le o vara söt o skrida runt i fina kläder hos min pappa med deras släkt. men jag är ful o har fått böldpest o mina kläder är smutsiga o illasittande o mitt hår är fult fult det måste klippas o färgas o jag är tjock. jag behöver inte jul när man bara ska äta äta. jag behöver låsas in utan mat o magra.

jag vill inte.

när det är julafton [imorgon. hjälp.] så känner man verkligen att det var ett år sen sist. julafton är ju en sån dag man verkligen känner igen. typ ”idag är det den 14 maj ojoj det var ett år sen sist.” eh?

jag har varit med om 18 julaftnar. imorgon blir min 19. fy fan vad jag håller på att bli gammal…jag vill inte…jag vill inte bli vuxen. jag vill inte dö. jag är så rädd för att dö. jag vill hinna med allt först. tänk att dö innan allt är klart, liksom. att dö ifrån de man älskar. de fortsätter med sina liv o minnet av en bleknar o man får inte va med längre. man bara inte finns. o allt det man ville göra, uppleva får man nu inte…jag tänker på det nästan varje dag.

min syster är på mej hela tiden o vill ha cigaretter. hon får fan skylla sej själv.

det är jullov o man ska va kreativ. läsa böcker o skriva dikter, noveller o annat. [jag va iaf med i NT igår…] men jag är så orkeslös. det är julafton i övermorgon. jag mår illa. vill bara ligga o glo på vänner.