det värker i allt som är innuti o man kan inte andas eller man kan andas men man får ingen luft o allt pressas ihop hårdare o det snurrar o magen sprängs snart o det känns som man ska kräkas det är så mycket o man har ingen chans att göras av det nånstans, förutom att sjunka ihop på golvet o vagga frammåt bakåt o bara gråta o vänta på att det ska gå över.

jag hatar nog människor iaf många människor o av nån anledning är det de människorna jag omger mej med o av nån anledning förstår de mej aldrig o av nån anledning ser de aldrig o av nån anledning känns det som om de skiter i mej totalt.

jag vill bara att mamma ska komma hem från jobbet snart eller helst att stina ska komma hem o hon vet utan frågor o kan bara krama mej för mamma ska alltid fråga o tro att det är nått det inte är.