när det blir för mycket i huvudet måste jag skriva ner det:

jag kan inte rå för att jag tänker på det. grubblar kanske lite för mycket… jag behöver och vill ha så mycket och blir orolig när jag inte får det. bekräftelse… men jag uppskattar ärligheten, jag tror jag verkligen kan lita på någon som säger sådana saker till mig. jag kan inte erinra mig att någon annan har gjort det, ingen har kanske vågat… jag har nog lärt känna mig själv ytterligare genom dina ögon. och det känns bra. men jag hoppas du förstår att jag menade det jag sa. och att jag verkligen behöver det. jag kan inte tvinga något från dig, det är nog just det som känns fel för tillfället. jag kan inte tvinga något från dig men jag vill att du ska förstå att om du ger mig det skulle jag ganska så säkert må bättre (för tillfället mår jag nog riktigt bra). men hur ber man om något sådant? det kan man ju inte göra.

hoppas jag fått ur mig det nu. nej nu blir det myskväll med mig, tv och godis.