över en natt har man nu alltså blivit ett år äldre.

våran katt trulsan, som är det finaste katten och det är sant, har nu varit försvunnen i över en vecka.

igår försökte jag uppdatera min hemsida, men det ville sig inte. jag ska försöka ikväll eller imorgon, och hoppas att jag då fått iordning på mitt ftp-program, lösenord eller vad som nu var felet.

det var inte svårt att vara tillbaka i skåne, inte så svårt som att lämna norrköping och henrik. men jag tror det kommer tillbaka nu, han åker imorgon. imorgon såhär dags är henrik på arlanda.

idag är min sista dag som tjugotvååring.

igår var hemskt, tågstationen var overklig, hela dagen var overklig.

idag ska jag installera photoshop på min nya dator och lägga över alla mina grejer på den. sen drar jag ur sladdarna till den gamla rishögen.

på min vägg i mitt rum satte jag igår kväll upp tre fotografier på mig och henrik tillsammans. jag vet inte om de kommer att få mig att sakna honom mer eller mindre.

norrköping är bra för själen. här klarar man sig till och med utan att röka. henrik och jag bor i princip tillsammans, jag längtar till att det ska bli så på riktigt. men i morgon åker jag tillbaka till skåne och på onsdag åker han till thailand, sen blir det vår och nästan sommar innan vi får vara med varandra igen.

igår red jag två timmar. det känns verkligen idag, inte så mycket i musklerna men jag är öm i baken. första lektionen red jag en häst jag nog nästen inte ens sett förut, domino heter han och var liten och söt och jag var lite skeptisk. men han var så fin och bra och är min nya favorit. men jag kommer säkert aldrig få rida honom igen för min ridlärare tyckte att han var i minsta laget för mig. andra lektionen red jag malte och jag börjar nog få kläm på honom nu.

idag snöar det.

och jag vet vad jag ska få i födelsedagspresent. det blir en bärbar dator som jag får hjälpa till att betala och jag är väldigt glad!

ikväll ska vi ha skrivarcafé. än är jag inte direkt nervös för att läsa, men jag lär väl hinna bli.

det värker i hela huvudet, en molande och huggande känsla om vartannat. det har giort det ungefär varje dag i en vecka. jag måste nog gå tillbaks till folktandvården, de får skynda sig med bettskenan.

det är en som har dött. natten mellan fredag och lördag var det en på skolan som dog. det är så overkligt och obehagligt. jag kände honom inte men jag tänker mycket på det.

nu ska jag skriva, det är ju det som är tanken med tiden här. jag vet inte vart jag ska börja. jag bara längtar efter att få åka hem på fredag. äntligen norrköping och hem.

jag ska få bettskena. jag hade det för flera år sedan, men så slutade jag gnissla tänder och efter ett tag slängde vi bettskenan i tron att den inte skulle behövas igen. fel. jag har gnisslat tänder sen jag flyttade till skåne och det verkar inte gå över. en ny betttskena kostar 2300 kr. det är pengar som jag inte har. men det är tur att jag har underbara föräldrar.

jag fyller snart år. om tjugo dagar. jag önskar mig:
pengar
helsvarta converse
böcker
ny dator (inte ny utan gammal, men bättre än min nuvarande)
evig lycka och framgång
att bonniers av en tillfällighet ska upptäcka mig
att jag får vara med henrik jämt

jag vet att det inte blir mycket av det jag får. men man kan väl få passa på att önska sig det i alla fall.

imorgon kommer henrik hit! då ska vi hångla.

nu är det snöstorm igen. det känns okej eftersom jag inte behöver ut och resa i det. men annars skulle jag faktiskt föredra vår.

jag har nu tillbringat min allra allra första helg i svalöv. alltså första hela helg, jag har inte lämnat komunen. det har varit okej, hyfsat. stina var här och det var väldigt bra. vi såg på flera filmer och det var väldigt bra. vi åt mycket kakor och det var väldigt bra. men annars är det segt och jag röker faktiskt. det går nog inte utan just nu.

henrik kommer på torsdag eller så. det ska bli skönt. jag saknar honom verkligen. jag har redan börjat sakna honom för att han ska åka. alltså det känns som det är två månader utan honom nu, fast det dröjer tre veckor innan han åker till thailand. men jag är orolig för hur det ska bli. hur jag ska kunna klara mig utan honom, så länge.

wouldn´t it be nice if we were older
then we wouldn´t have to wait so long

jag tror aldrig att jag skrev att julens stora uppenbarelse var antony and the johnsons – cripple and the starfish.

jag drömde så förskräckligt i natt. jag levde i ett gammalt och förfallet slott, det var smutsiga stengolv. jag tror att jag var en prinsessa. det fanns en myt om en demon som kunde lura sig in i människor och ta över dem, så småningom skulle de dö, men först ge demonen ett barn. nu var det så att prinsen som jag skulle gifta mig med blev besatt av demonen och även en till, kanske var det kungen. de skulle båda två snart dö om vi inte kunde lyckas döda demonen. stina hade tidigare berättat för mig hur man skulle göra för att dödsa demonen, man var tvungen att få den att blöda och blodet skulle falla på dess hud, men jag visste inte riktigt hur. jag försökte verkligen minnas hur det var man skulle göra. jag upptäckte även att jag skulle ge demonen ett barn, jag hade hittat en glasburk med honung i, den höll på att växa och var varm – där i fanns mitt barn till demonen. jag vet inte hur det skulle ha slutat för jag vaknade av att johanna knackade på min dörr.

jag håller på och skriver en novell som jag inte alls ville skriva från början, men nu tror jag att den kan bli bra.