jag köpte ett paket cigg och satt på en uteservering. det regnade nog inte just då, men det var kallt. jag satt där i kanske två timmar och läste. det var bra för själen. jag mår oftast som bäst när jag slipper umgås med folk. jag väljer nog oftast hellre en god bok framför sällskap. låter inte så kul kanske men jaja jag gillar det. även om det ju är lite tråkigt att tänka på hur osocial jag är ibland. men efter kanske två timmar dök bea upp och det var trevligt, så jag måste ju nu säga emot det nyss skrivna, jag är inte enbart osocial utan kan njuta av goda vänners lag ibland.

jag tänker på hur gammal jag är. jag är 23 år. för några år sedan skulle jag nog mått illa vid tanken på att uppnå denna höga ålder. det är skrämmande, det är vuxet. ändå kan jag fortfarande känna mig som ett litet barn, bete mig som ett litet barn. men om två månader är jag sambo med min pojkvän, det är vuxet, hur ska min barnslighet (tjurighet, envishet, att inte kunna kompromissa) hantera det? hur ska min vuxenhet kunna hantera det? man kanske måste bete sig på ett visst sätt när man är sambo, man måste kanske vara betydligt mer tolerant än vad jag är. jag känner att jag saknar så mycket som vuxna har, även om jag ofta får min ordningsamhet påpekad för mig.

jag kan förstå människor som väljer att bo i skogen och bara talar med djur.

jag skriver inte tillräckligt mycket sen jag lämnade fridhem. jag tvivlar starkt på min egen förmåga. för att inte ha alltför dåligt samvete, och självklart även för att det är bland det underbaraste jag vet, läser jag hela tiden. hittils under knappt fyra veckor:

beate grimsrud – vad är det som finns i skogen barn?
torgny lindgren – hummelhonung
francoise sagan – bonjour tristesse
hjalmar söderberg – den allvarsamma leken
paul auster – orakelnatten
marie hermansson – musselstanden
jonathan safran foer – extremt högt och otroligt nära
jeffrey eugenides – middlesex

jag rekomenderar dem alla starkt, riktigt riktigt bra. jag går från värld till värld och hänförs, inser att jag kommer aldrig att kunna skapa lika suveränt som redan finns, som andra skapar.

för att kommentera förvirringen kring mitt uttryck: ”inte ses mer” = ”inte ses oftare”.

dagarna går för fort. nu ska jag snart börja jobba, nu har jag inga mer roligheter inplanerade. och det bara regnar och är kallt. vi var på landet i två dagar, badade flera gånger trots regn och femton grader i luften.

jag känner mig inte somrig.
och om jag är arg vill jag inte behöva låtsas något annat.

jag ska nog köpa ett paket cigg och sitta i regnet på en uteservering och läsa. det känns bra att tänka så.

jag är rastlös och ser bara rakt igenom saker.

hårdhänt
jo det skulle passa bra nu.

men igår köpte jag båda byxa och tröja, det är inte dåligt det.
och i onsdags fikade jag med bea och det är synd att vi inte ses mer, för det känns så bra.
och jag läser bok efter bok. jag blir helt rusig av deras underbarhet och precis lika förlamad över min egen dålighet.
maktlöshet

vart jag än vänder skriker fotbollsgalningarna sina nervösa halsar hesa. jag skulle inte ens orka tänka tanken på något liknande, helt på allvar.

min kropp är täckt av myggbett, blåmärken, stelhet. så går det av sommarkvällarna och klättringen. men det är fantastiskt, alla varma dagar och varma sjöar och varma regn. jag har allt jag vill, utom några vänner som är för långt borta.
jag måste också få säga: all underbar litteratur.

sakta men säkert uppdaterar jag min hemsida med fler dikter, att surfa modem går inte fort.

idag begravde vi trulsan och jag tänkte i flera timmar på den sång vi brukade sjunga.
”det var en katt från kattegatt, och nananaaananananaaa nana”

vi har varit i henriks föräldrars sommarstuga i sisådär tre dygn. det var skönt. bara vi, sol, stillhet, böcker, många nakenbad tillsammans med abborrar osv.

saknaden av fridhem är svår ikväll. fan vad svår den är.

nu är jag och henrik precis hemkomna från sthlm. det var fint, bra med erik. (till er i sthlmstrakten som jag inte hörde av mig till: vi tar det nästa gång!) riktig sommar nu verkligen. jag har badat två dagar i rad och erik kom i någon minut före, den lille jäveln. men jag badade en dag innan henrik iaf.

det är fascinerande hur stor skillnad det är i ljus mellan svalöv och norrköping. jag blev nästan chockad när jag såg hur ljusblå himlen var halv två på natten. jag blir svag i knäna av ljusa sommarnätter. förövrigt sover jag som ett barn, inte bara på nätterna utan oftast någon gång under dagen också. jag har sömn att ta igen. nu har jag snart varit hemma i en vecka. det har inte direkt blivit något skrivande än, men jag har hunnit läsa tre böcker. jag har en enorm hög som jag tänkt läsa under sommaren, helt underbart. just nu är jag ensam hos mamma här ute på landet, det är lite halvtaskigt väder så jag kan bara ligga inne och läsa utan det minsta dåliga samvete.

ja nu bor man hemma hos mamma alltså. jag är fortfarande ganska fascinerad över att alla mina saker fick plats i henriks bil, och att de nu får plats i mitt lilla rum hos mamma. visserligen är mitt nuvarande rum större än vad mitt korridorrum på fridhem var, men mitt nuvarande rum har i princip ingen förvaring alls, det är kanske 180-190 i takhöjd och därför går inte mina bokhyllor in. i den lilla bokhylla jag har fick inte alla mina böcker plats. sånt irriterar mig. men alla saker gick in i rummet och nu bor jag alltså hos min mamma, för första gången på tre år. men hittills har jag väl redan hunnit vara ungefär lika mycket hemma hos mamma som hos henrik. det känns konstigt att vara i norrköping. allting är som vanligt här, men det är ändå så tydligt att det här inte är min stad längre. jag känner inte de som bor här, det har hänt saker här som jag inte vet. staden har levt vidare utan mig och jag känner att jag inte helt kan kalla det hem längre. det är inte hem längre, så känns det. när jag nu är här känner jag att skåne är minst lika mycket hem det. svalöv var nog mer hem. jag är fri och flytande, har inget hem som håller i mina rötter. det känns ju ändå lite bra att tänka så. jag kan röra mig vart jag vill. men läskigt. nu ska jag och henrik skriva på kontrakt för vår andrahandslägenhet vi ska bo i augusti-januari. det känns bra. det känns bra att malmö och fridhem väntar i höst.

ja, vad säger man?
det är inte så värst många timmar kvar.
jag har packat och städat hela dagen.
hejdå alla.
hejdå fridhem.
hejdå skåne.
det är sorgligt, jag måste bita ihop hela kroppen.