jag gör för lite nytta. än har jag bara läst två böcker och inte skrivit något på romanen. däremot är ju i alla fall min diktsamling snart klar, för andra gången, men jag trodde att jag skulle gjort mer vid den här tidpunkten.

erik har varit här hos mig på landet. vi har druckit glögg, gått promenader, läst, sett film och haft det bra. på ett sätt skulle jag vilja bo i sthlm, för att kunna vara med honom oftare.

jag ska kanske ta och börja klättra en gång i veckan i malmö. det är jävligt kul och jag skulle behöva det. jag vill ha muskler.

när jag kom till norrköping var det svårt att anpassa sig till dialekten, att gå på stan och veta hur man hanterade östgötskan.

jag hade hoppats på snö, det har varit lite frost.

för övrigt har julen varit bra. jag har till min stora lycka mest fått böcker, jag önskade mig det men trodde inte att jag skulle få det.
jag har ätit mycket, kanske framförallt ost.
och jag är stolt över att på juldagen gick jag, pappa och stina runt ågelsjön, kanske sisådär 1,5 mil, det tog nästan tre timmar.

jag vill helst av allt sova i henriks famn och att han ska hålla en hand på min mage.
jag är inte vän med min mensvärk.
och kanske inte heller med min diktsamling som jag kallar klar. den är nog väldigt långt ifrån klar inser jag nu på textsamtalet, men jag vill gå vidare, jag vill att den ska vara bra utan att jag ska behöva fortsätta gräva i den.
och min så kallade roman sen, den är väl ingen idé att nämna ens.
ibland kan man undra vad det är som driver en.
varför i helvete anstränger jag mig för något som jag kanske aldrig kommer att uppnå?
jag tror att jorden går under snart.
vad vill jag lägga min tid på?
men det är svårt att känna lycka utan att få skriva, att få kunna någonting.
på ett sätt kanske jag avundas de som nöjer sig med familj och villa.