om man googlar lisa zetterdahl ska man komma hit. därför skriver jag det. och hemsidan hittar man på http://hem.passagen.se/lisa.zetterdahl/

bara ett avsnitt kvar av twin peaks, henrik sover, det regnar. årets första riktiga regn.

jag har gjort fyrtio benlyft och fyrtio armhävningar. bland annat. badat badkar. lagom länge. de sista mensdropparna.

jag tror ingen hittar till min dagbok. den känns som en hemlig.

när jag var femton och fortfarande inte kysst någon. jag trodde det var fel på mig. på söndag fyller jag tjugosju. jag trodde inte jag kunde bli såhär gammal. när jag slår upp en bok kontrollerar jag författarens ålder. jag försöker tänka att det kommer, i sinom tid. det måste vara en gammal dativform. sinom tid. nu googlade jag det. det var det.

helst av allt vill jag äta turkisk youghurt med digestivekex och honung. till efterrätt choklad. bara kolla på twin peaks. en kväll som aldrig tar slut.

min diktsamling är en fet amerikansk kvinna som räknar valkar, som försöker banta, som brer jordnötssmör på mackan. varje kilo är en smärta. sakta blir hon lättare och hon intalar sig att bara hon blir smal ska folk tycka att hon är intressant.

att skriva prosa i många månader verkar på något paradoxalt sätt ha lärt mig att stryka i poesin.

nu är det 31 veckor. vad gör ni på norstedts?

i måndags hade jag handledning på romanen. sedan gick jag hem och grunnade. jag har nu tagit två formmässiga, nja strukturella, beslut.

i tisdags började jag en kurs på universitetet. litterär stilistik. allting som man vill hinna.

jag håller också på att skriva brev till litterär gestaltning och fantiserar om att flytta till göteborg, även om att just flytta till göteborg inte är något jag direkt vill.

det blev långt.

ingen av skrivarcirklarna på studiefrämjandet blir av i vår. för få anmälningar. tre anmälda på ungdomscirkeln och en endaste på poesicirkeln. jag undrar hur det ska gå att få ihop skrivpedagogjobb till hösten.

fortsättningen på listan av lästa böcker

pia tafdrup – dagen ditt ljus
johannes anyuru – det är bara gudarna som är nya

nu ska jag ge mig ut i snöstormen på handledning, sedan till biblioteket osv. i fredags blänkte asfalten regnvåt. nu är det vinter igen. man ska akta sig när man önskar sig en vit jul.

på förmiddagen blev jag avbruten under min skrivstund på simris av att telefonen ringde och malmös närradio ville boka in en intervju om mitt skrivande. under sisådär tio minuter strax innan klockan ett blev jag så intervjuad i direktsändning. pulsen fick min röst att darra lite lätt i början. efter lunch bestående av linssoppa och ett parti backgammon kom posten och jag fick veta att jag har en cellförändring på livmoderhalstappen. eftermiddagen spenderade jag med att förbereda morgondagens lektion i litteraturteorier, jag ska nämligen vara gästlärare på fridhem. kvällen spenderades i ellens soffa med curling på teve. nu behöver jag sova.

fortsättningen på listan av läsa böcker:
bente clod – skriv
viktor johansson – kapslar
anne olsson – 95 skrivövningar
och ja ja vissa är omläsning, vissa är delvis omläsning, vissa är nyläsning, vissa är läsning, vissa är läs!

och nu är jag färdig med denna dust av talboksinläsning. för några dagar sedan dök det upp en liten släng av franska mitt i all engelska, det var länge sedan jag konfronterades med franska sist, som ett litet läxförhör jag inte kunnat förbereda mig för. ”Or l’essence d’une nation est que tous les individus aient beaucoup de choses en commun, et aussi que tous aient oublié bien des choses.”

29 veckor. men jag börjar undra om jag ens räknar rätt. om jag bara inbillar mig.

till norstedts och modernista, om ni mot all förmodan skulle läsa detta, vilket jag ju såklart vet att ni inte gör:

igår tog jag mig an dikterna igen.

nu blir det simris+jag+dikterna=förmiddagarna.

så ni kan säga ja, åtminstone någon av er, med förvissningen om att dikterna as we speak håller på att bli bättre.

jag tror att jag aktivt har aktat mig för att skriva om det jag borde, i flera år. men nu ska jag försöka. inte bara göra det i smyg i anteckningsboken.

det är obehagligt vad man kan se på ett papper som man inte tittat ordentligt på på 29 veckor. jag stryker och stryker. jag har planer för strukturen. jag har planer på lite mera farlighet. och så vet jag att jag om sisådär några veckor säkert kommer att vara blind igen. två steg fram, ett tillbaka.