att somna i mitt nya rum är som att ligga i en valmage. det kurrar och knorrar om kylskåpet. basen i någons stereo är dunkande hjärtslag. genom valens tjocka hud och späck hör jag avlägsna röster. jag hör också en fiskmås skrika, någonstans utanför, i vinden.

efter kvällens springtur ser jag att svettfläcken på t-shirtens rygg liknar ett varghuvud. ett sätt att spå? vad kan det betyda? jag ser inte kolmårdsskogarna från mitt fönster, men de mörka molnen som sveper fram på himlen känns som en skog. när jag sprang fick jag hoppa över avgrundsbreda vattenpölar, och fick applåder från förbipasserande efter ett riktigt pantersprång, eller om det kanske var ett vargsprång.

fördelen med att bo på 16 kvadrat är att man måste äta i sängen!

henrik gav mig en blandskiva och jag fick en ny favoritlåt. jag ska lyssna på den minst en gång om dagen hela sommaren, och rekommenderar er alla att göra detsamma.

sommarens enda semestervecka kan stavas sjuk. alla våra äventyr blev snor och feber. men vi fick i alla fall se skog, lupiner, hundloka, smörblommor. vi fick hälsa på rävungen vid kalhygget, se harungen med en bellis i mungipan, och jag lärde andungarna att hoppa efter brödsmulor.

sista skrivsittningen på simris innan sommaren resulterade i åtta sidor ny roman! på två och en halv vecka har mitt nya manus exploderat fram, från noll till femtioåtta sidor! åh vad jag vill skriva! men jag ska försöka ta en veckas semester, för sen är det tio veckors kontorsjobb som gäller. malmö och romanen och vänner, vi ses i september!

det svåraste med att packa för nästan tre månader är inte att välja kläderna. det svåraste är kanske att välja böckerna. det är lite att välja om mammas gröna mahjongjacka ska med eller inte. det är möjligen att välja vilka av mammas sandaler som jag ska ha på mig. men framförallt är det att veta vem jag ska vara.

jag har hittat en åder. orden sprutar ut. jag torkar upp dem med papper.

de lästa böckerna på sistone är:

birgitta stenberg – fritt förfall (hennes första roman, som refuserades, och har getts ut först nyligen.)

göran hägg – nya författarskolan (inget revolutionerande, men det kan alltid vara bra att bli påmind om ”en björn på stranden” osv.)

pamela jaskoviak – regnet och gräset (en ton som sätter sig.)

hur man vet att man har en fantastisk pojkvän: istället för att gå ut och dansa som man bestämt får man gråta snor på hans axel tills det droppar från armbågen.

hur man botar en misslyckad lördagkväll: man tar på finklänningen igen dagen efter. man sitter på ett köksgolv och dricker sangria.