och ett tillägg till föregående inlägg: sen förstår jag att LRF vill att man ska äta svenskt kött, och det är ju vettigt att göra, om man vill äta kött. men det är liksom en helt annan sak. då borde de stå utanför skolor och dela ut hamburgare på dagar då skolorna serverar utländskt kött.

jag steker vegoburgare till lunch i en liten protest mot LRFs protest mot en köttfri dag på en skola i nyköping där LRF delar ut hamburgare utanför skolan. deras argument?

”Vi vill bara att ungarna ska få ordentligt med näring alla dagar. Det är särskilt viktigt för tjejer som växer, idrottar och ska bli snygga.”
samt
”Sedan tycker jag att korna har kommit i skottgluggen bara för att de släpper ut så mycket gaser. Korna de fiser men det kanske vi också gör om vi äter bönor istället för kött. De siffrorna har vi inte.”

http://www.politism.se/genusfolket/tjejer-behover-kott-for-att-bli-snygga/

mitt hår är tovigt av blekmedel och huvudvärk.

jag vill ringa dig och säga grattis och kan du förstå att när du föddes fanns inte jag men du var ändå min mamma och nu finns inte du men jag tittar på bilder av bebisar och tänker att så såg du ut och det känns som alldeles nyss.

som barn bad jag en gång en frisör att klippa bort min lugg. jag minns att jag tänkte att om man klippte av luggen så kort det gick så skulle jag slippa den. det fanns ju folk som inte hade lugg, det var väl så de gjorde? jag vet inte hur lång tid det tog innan jag började spara ut luggen, innan jag förstod att det var åt det hållet håret måste. nu ska jag strax gå ut i badrummet, ta fram saxen och klippa bort 48 centimeter (ja, jag har mätt den) utvuxen lugg, som vill bli kort igen.

förmiddags-sms:
lisa: jag är så pirrig på nåt sätt. är inte livet fantastiskt? jag älskar dig så mycket!
henrik: härligt! är det kanske för att du får skriva och slipper jobba också? puss!
lisa: jo, skrivandet gör sitt till. nu har jag skrivit både ”hon” och ”när” som du sa att jag skulle. frågan är vad jag ska skriva nu?
henrik: dem!

jag låtsas att min cykel är en häst, som jag rider till stadsbiblioteket och ica genom ett malmö fuktigt av dimma och kväll, jag är så långt bort att jag känner mig hemma.

böckerna som avslutade mitt 2013:

julie otsuka – vi kom över havet (ett poetiskt porträtt av de japanska kvinnor som kom till usa som postorderfruar på 1920-talet. jag läste den precis när den kom, men kände att jag ville läsa om den, jag tycker det kan bli så ibland, man läser något lite för hastigt eller med fel känsla i kroppen, och efteråt känns det som att man borde tyckt mer om den, om man bara läst den på ett annat sätt. första gången tyckte jag att bokens vi-perspektiv (det är något så ovanligt som en kollektivroman) lite ställde sig ivägen för att jag riktigt skulle ta till mig den, jag tyckte det blev allmänt och att jag inte kom någon nära. andra gången tyckte jag den var en perfekt poetisk pärla.)

gertrude stein – tender buttons – med illustrationer av lisa congdon (utmanande, både för att jag är dålig på att läsa på engelska, men även för att gertrude stein nog knappast snällt lägger sig till rätta. fantastiska illustrationer, i denna utgåva, som jag köpte i new york, och som helt och hållet osar äventyr.)

alison bechdel – fun home (en serieroman, en uppväxtskildring, en självbiografisk berättelse om familjen bechdel och deras begravningsbyrå som de kallar fun home – funeral home, om en pappa som styr hela familjen och i smyg har sex med pojkar, om hans dotter som i efterhand lägger bitarna på plats och ser relationerna, identiteterna, sexualiteterna. den var riktigt bra och jag ville helst bara sträckläsa.)

johannes anyuru – en storm kom från paradiset (gripande och laddat, starkt skrivet av johannes anyuru om sin pappa och dennes väg till sverige som ugandisk stridspilot, som bara vill flyga, men blir tillfångatagen, och måste rymma.)

nicole krauss – kärlekens historia (jag var tvungen för att läsa om den för att se om jag fortfarande skulle tycka att den var lika bra. den var lika bra.)

joyce carol oates – dykvinnan (både avslutade 2013 och inledde 2014. inte det bästa jag läst av oates. om den varit 100 eller 200 sidor kortare hade det kunnat vara en pärla, men oates svajade iväg för mycket tycker jag, men grundhistorien är spännande och laddad, om en liten flicka som lämnas att dö i dyn vid black snake river, men hittas, och som vuxen karriärkvinna ställs hennes liv på sin spets när hon återvänder.)

har jag bestämt att jag ska springa ska inget töntigt ösregn få förstöra det. nu återstår bara frågan: kan man springa med regnjacka? paraply?

i julklapp fick jag bland annat ett långt, randigt nattlinne. när jag går omkring i lägenheten med det på mig känner jag mig som ett barn. och kanske är det det som slutligen fått mig att bestämma mig för att klippa lugg. jag var som snyggast i fyra-femårsåldern, när jag hade lugg. ibland är det som att allt jag gör strävar efter att komma tillbaka till den åldern, den tiden, den känslan, som jag nog egentligen inte alls minns, men har skapat mig en hel värld runt, som det ultimata livet, komplett som ett gulnat fotografi.