När jag var yngre pratade alla om viktiga saker.
Då pratade man om musik.
Men det kändes som att man pratade om sig själv.

Henrik: ”Tänk att vi är sjuka samtidigt, det är lite fint ändå.”
Han hämtar ett glas vatten till mig.
Jag hämtar en värktablett till honom.
Han kokar soppa till oss.
Jag hämtar snytpapper till honom.
Han drar ner rullgardinen så jag slipper få solen i ögonen.
Jag steker pannkakor till oss.
Han går och handlar clementiner och glass.
Jag sätter febertermometern i hans mun och tvättar av den efteråt.

Emma Cline – Flickorna (Åh! Jag älskar den här fantastiska romanen från de första meningarna! Inspirerad av Charles Mansons ”familj” och de mord de begick, skriver Emma Cline om flickors utsatthet och om makt. Det är rysligt vackert skrivet!)

Lucia Berlin – Handbok för städerskor (Otroligt hyllad novellsamling – som också är otroligt bra! Lucia Berlin skriver skarpt, humoristiskt, drabbande. Det krävs bara att läsa ett fåtal noveller för att förstå det. Men den här samlingen är en riktig tjockis, så det kommer nog ta en stund innan jag har läst hela.)

Therese Bohman – Aftonland (Therese Bohman skriver om ensamhet och om att leta efter någonting som känns meningsfullt. Om konst. Om klass. Om kön. Om undergången. Det är stämningsfullt och skickligt skrivet.)

Tone Schunneson – Tripprapporter (Sårigt, laddat, poetiskt, trasigt, starkt. Om en ung kvinnas liv med alkohol, droger, män, minnen. Men det blir lite tjatigt, när språket maler på, och det inte känns som att historien kommer vidare.)

Chris Kraus – I love Dick (Idéroman, essäroman, om besatthet, kvinnors och mäns relationer, makt och skapande. Först har jag lite svårt att komma in i det, jag förstår inte karaktärerna, mest för att det kanske inte i någon klassisk mening är karaktärer, men mer och mer slås jag av denna kvinnas nakenhet, hennes ärliga analys. Sörjer egentligen att jag inte läst den på engelska, jag är alltid för lat för att läsa på engelska, men så mycket bättre med alla brev som jag ju förstår inleds Dear Dick. Bara det är egentligen genialt.)

Sara Stridberg – American hotel (Fin liten novell från Novellix. ”Min avhandling skulle handla om skelettet i den klassiska dramatiken, jag hade en tanke om att skelettet var en bild av det onda i oss, konturerna av spöket och vargen som vi hela tiden bär inom oss, men värjer oss för när vi ser dem i världen, hos läkaren eller på ett museum. Jag tänkte att skelettet också var en skiss av människan, en hastigt tecknad streckgubbe eller början till ett porträtt, att vi långt där inne tillhörde samma stycke råa mänsklighet. När Sylvia blev sjuk övergav jag den tanken, i takt med att skelettet framträdde allt tydligare under hennes spända grå hud gled jag över till nya ämnen. Brottet hos August Strindberg, fåglarna hos Anton Tjechov, Molières himmel.”)

Linda Boström Knausgård – Välkommen till Amerika (Hon bad till gud att hennes pappa skulle dö. Och han dog. Nu har hon slutat att tala. Hon bor med sin mamma och sin bror, han har spikat igen sin dörr och kissar i flaskor. Välkommen till Amerika är en tät, vacker och mörk roman. )

Det känns precis som att en del av min barndom dött.

Henrik: I helgen kan vi lyssna på Leonard Cohen och hångla. Det hade han gillat.
Lisa: Ja! Om det är okej att jag gråter lite samtidigt?

Vaknar upp till en ny värld. Snö har fallit under natten. Det känns som julafton, fast precis tvärtom.

Vi fick till sist nog av vårt slöa internet, så Henrik ringde till bredbandsbolaget. Äntligen, för det är säkert i några år vi tänkt att vi borde uppgradera oss till något snabbare, vi fick ju faktiskt fiber indraget i huset, för tre-fyra år sen? Tiden går så fort medan man sitter och väntar på att filmen man vill streama ska buffra. Hon på bredbandsbolaget blev tydligen lite ställd när Henrik ringde. Hon närmast stammade fram att vi hade 0,5 mbit/s. Hon visste inte att man kunde ha så långsamt internet. Om vi bytte från adsl till fiber kunde vi 1000 mbit/s. Men eh, det ville vi kanske inte ha, för sådana som oss kunde de erbjuda 10 mbit/s, det långsammaste på marknaden nu. Jag vet faktiskt inte vad det var Henrik till slut tog, det var någon kampanj, så vi körde på det, fiber blev det iallafall. Så. Nu sitter jag här och lyssnar på spotify, och tänk! Internet orkar numera spela reklamen, utan att hacka, buffra, hänga sig. Vilken grej!