2019. Det här var året då vi flyttade. Efter elva år i samma lägenhet. Att komma närmare marken och att ha träd utanför alla fönster är en fantastisk grej. Det här var året då jag lämnade mitt jobb efter sju år. Jag som en gång älskade mitt jobb, framförallt sen jag kom till triangeln. Jag skrev lyriskt i dagboken efter första dagen på triangeln. Det slumpade sig så att jag samma datum sex år senare jobbade mitt sista pass. Men när saker förändrats så fanns det nog inte mycket mer att göra än att gå vidare. Jag har alltid sparat csn utifall att jag skulle vilja plugga till bibliotekarie. Jag har inte trott att det verkligen skulle ske. Men nu gör jag det. Två stora förändringar det här året. Och Stina och jag red i skogen en gång i veckan och det var som att komma hem.

10-talet. Jag förlorade min mamma 2011. Jag födde mitt barn 2018. Jag tror jag var lyckligast hösten 2017 när min mage växte och jag skrev och trodde på det jag skrev och fick åka på bokmässan som poet och läsa i rum för poesi och jag red två gånger i veckan och älskade att vara gravid och har aldrig känt mig så snygg och njöt av allt känns det som. Jag var även lycklig våren 2017 då Ingen rök utan mareld kom och det kom fina recensioner och jag fick medverka i Lundströms bokradio i P1 och Stina och jag åkte tillbaka till Rumänien på fantastisk ridresa och hela tiden visste jag att så fort jag var hemma från den skulle jag och Henrik börja försöka bli gravida och det var så spännande allt. Det var även spännande 2014 när vi bodde i New York under hösten. Jag bara skrev och gjorde stan. Så mycket som jag skrivit under 10-talet. Lite har publicerats i tidskrifter och antologier. Mycket har refuserats. Det kom en refusering igår. Jag är så trött på dem. De kan få stanna på 10-talet.