Imorn åker Stina och jag till Island för att rida i en vecka. Det har jag drömt om sen jag var barn och läste i en hästtidning om en som red tvärs över island. Idag kom antagningsbeskedet till universitetet i höst. Jag visste ju redan att jag inte kom in, det fick jag mail om från universitetet innan midsommar. Nu fick jag veta min reservplats. 10. Det vanliga är att reserv 1-5 kommer in. Jag kommer inte att komma in. Det är svårt när man har bestämt sig för något man vill men så vill inte det det. Jag hade ju hittat en lösning på min livskris. Det var att utbilda mig till bibliotekarie. Jag sökte till masterprogrammet i ABM i Lund. Jag kom inte in. Min lösning var en återvändsgränd. Nu vet jag inte hur det blir. Men imorn åker jag till Island.

Jag klippte bort några centimeter hår framför badrumsspegeln igår kväll. Det blev mer än vad jag tänkt. Som att jag försökte klippa bort ångesten också. Sånt jag tycker om: Sitta på cafe och skriva. Rida i skogen. Höra mitt barn skratta. Ligga i sängen och läsa en hel dag. Åka bil långt med Henrik och prata om allt och inget. Sånt jag inte tycker om: Alldeles för mycket. När Arvid är exalterad lägger han på fler ändelser på sina ord. Mammamma. Hundarnanana. Jag längtar efter att själv vara så exalterad över världen, men jag är rädd för att jag håller på att bli bitter. Trodde den här livskrisen skulle vara slut snart. Men vi har haft det fint också. Varit i sommarstugan. Arvids första bad i mörk skogssjö. Plocka smultron i skogen. Jag fick läsa och lukta på skymningen på landet.