Adventstider. Baka olika saker, tända ljus, köpa hyacinter. Försöka landa i ett år som varit så mycket. Men vi flyttade inte och frågan är fortfarande var vi vill bo. På ett sätt är det väl här. På ett sätt är det inte här. Och barnen leker flytta, en av Arvids favoritlekar, och bär ut allt från barnrummet som de själva kan rubba. Och soffbordet som vi första advent åkte sisådär 16 mil tur och retur för att köpa men fick en härlig skogspromenad också där jag tvingade familjen att gå lite längre än de orkade så båda barnen fick bäras och vi skrämde upp en flock hjortar som vi råkat smyga oss på. Sara Villius skriver i Paradis: ”Jag drömmer om en självklar plats på jorden. Ett enkelt litet hus som ska vårdas och gå i arv och bestå. Med möbler och material som tål att förnyas och slipas och oljas in. En ros som klättrar på gaveln. Varför kan inte detta hus vara det huset.”