När Arvid var sex månader vandrade vi en vecka i Chamonix. När Svante är sex månader går vi promenader och myser i en liten stuga i Bråbygden i Småland i en vecka. Same same but different? Istället för berg har vi spanat på hästar, kor, får, rådjur. Gosat med katter och till och med gått med kanin i koppel. Vid sidan av familjeäventyren har jag gått egna promenader med ljudbok i öronen. Jag vill bara gå och gå. Då gör jag någonting annat än att bara amma och amma. Nej jag vet inte om det är det, men jag inser mer och mer att gå är något av det bästa som finns? Rätt underskattat? Helst då vandra heldagar i kanske Chamonix, men Småland funkar rätt bra det också. Det är bara den där grejen med sommarkvällar, hur de skriker efter mig. Skymningstid är den bästa tid för promenad, men jag kan inte gå iväg då, för Svante brukar vakna och skrika efter mig då.