Vad jag önskar mig mest just nu: 

Fler recensioner.

Äta socker.

Gå fort och riktigt långt i fin natur. Som när Arvid var sex månader och vi vandrade i Chamonix. Det är något av det vackraste, mysigaste och härligaste jag gjort. (Insert fler valfria adverb.) Packa ryggsäcken med det viktigaste som man behöver för en dagstur och sen ge sig iväg. Längtan i benen, doften av berg och tallbarr, svetten mellan brösten när man pausar för amning, vatten, en quiche lorraine och utsikt. Man behöver inte tänka så mycket utan bara gå. Man behöver inte vara på något särskilt sätt utan bara vara i naturen. Allting är liksom lätt när man bara behöver tänka på att gå och tänka på hur fint det är där man går.

Att sova ut. Ostörd sömn i timme efter timme.

Sen drömmer jag såklart om att klä mig lite snyggt och sätta mig på café och skriva. Skriva. Åh vilken grej. Men jag är liksom för trött för att på riktigt önska mig det just nu, det är mer att jag kan drömma om att en dag längta efter att skriva igen? Nu är det mer sömn jag vill ha. Och socker och recensioner. Och att gå långt. Och ett helt underliv förresten, det vore också kul.