då har det äntligen äntligen varit opponering, jag har försvarat ”vikten av verb”. jag har gått ut från skolan i kalla januari och gått förbi den döda ekorren som legat med kroppen genom öglan på ett staket hela vintern och jag har burit på en kandidatexamen och den var varken lätt eller tung utan precis som vanligt, kanske lite mer schvung i steget, eller så var det frida hyvönen. det tar precis silence is wild från min dörr till universitetes dörr.
jag kom hem till henrik och en trerättersmiddag som var det godaste jag ätit på länge. förrätt = hemmabakad foccatia med päron, chevre, honung och pumpakärnor. varmrätt = hemmagjord pasta i form av tortellini fyllda med svamp, spenat, lök och ost och till det en hemmagjord tomatsås. efterrätt = hemmagjord pannacotta med hallon och choklad. rött vin till så att jag får hicka. nu dricker vi mörk mörk öl och sjunger singstar. jag vinner stort.
och jag har i någon månad tänkt på: ”tysta leken börjar nu”. nu är det en helt ny lek som börjar: ”nya livet börjar nu”. jag vet inte om jag ska vara helt tyst eller föra mycket oväsen.