Pappa, jag och Henrik gick Ågelsjön runt. Vi kastade stenar på isen. Det sjunger som valsång om isen när man kastar stenar och isen inte går sönder. Där den går sönder bildas luftbubblor under isen, som färdas som maneter, rör sig så organiskt, mot öppet vatten. Vi letade frusna och leriga stenar att kasta. Pappa kastade flest.