Jo men I det vilda har ju blivit recenserad i Sydsvenskan också, av Maria Küchen. Vi är inte helt överens, men boken är ”djärv”.

Hon skriver tex:

”Genom de tre väsensskilda delarna löper visserligen en röd tråd: kluvenheten inför kroppen. Det fysiska både äcklar och fascinerar. Tioåriga Ester i romanens första avsnitt börjar upptäcka den vuxna kroppens hemligheter, och svarar på sexualitetens signaler med en otäck tendens till våld. Skildringen av hennes oförmåga att passa in i det jämnåriga flickhelvetet övertygar mig alldeles. Coola gänget, killtokiga skvallerbrudar, utstötta tjockisar och pinsamma mellanstadiediscon – allt känns igen, utan att det på minsta vis blir klyschigt. Zetterdahls gestaltningar kryper under huden.”

Och:

”Hennes tankar förmedlas på glidande uppbruten prosa. Den kusliga stämningen som därmed skapas, fångar mig i sitt grepp. Här, liksom i avsnittet om Ester, behärskar Zetterdahl sitt idiom till fullo. Men helhetligt tycker jag mig läsa delar av tre olika romaner snarare än en enda roman med flera fasetter. Styrkan med ”I det vilda”, är kort sagt Zetterdahls förmåga till stilistisk variation och gestaltningarna av det lockande och samtidigt klibbigt frånstötande med kroppar. Hennes litterära begåvning är uppenbar och jag hoppas verkligen att hennes två böcker hittills följs av flera. Den här romanen når tyvärr inte ända fram, men den är ett djärvt och lovande försök.”

Hela recensionen finns här: https://www.sydsvenskan.se/2022-09-05/kroppen-acklar-och-fascinerar-i-lisa-zetterdahls-nya-roman