nu ar jag antligen bra! (kanske inte som i sverige, men sa ar det nog att vara i indien.)

jag maste skriva en liten hyllning till de indiska ”apoteken”. jag har under min korta tid i indien uppsokt dem ofta for alla mina kramper.

i mandags uppsokte jag ett och sa att jag var dalig i magen. de gav mig en karta orangea tabletter. jag smsade mamma och berattade vad de inneholl och hon kollade med apoteket i sverige. det var penicillin och aven nagot mot amobadysenteri, bra sa apoteket. pa forpackningen stod ”colour sunset yellow”. sa att man sakert kan veta att ingen bytt ut tabletterna antar jag. nu har jag atit upp alla dessa orangea tabletter och behover inte langre springa ifran en restaurang tva ganger under en maltid for att ga pa toa.

med halet dar jag forut hade en visdomstand, min sista, gick jag ocksa till apoteket for det var svullet och omt. det ar fortfarande inte helt okej men jag skoljer morgon och kvall med en vatska, dar det pa forpackningen star ”colour brilliant blue”.

och har i manali da. sedan jag blev bra har vi tagit en dag for att ga upp langs en bergsida och titta pa vattenfall och utsikt och alla miljoner av odlor.

tva dagar har vi agnat at klattring. eftersom vi inte har med oss nagra grejer forutom vara skor har vi varit tvugna att ta en klatterkurs. det har varit jag och henrik och var guide. en schweizare som rokte hash medan jag och henrik klattrade, haha. han var valdigt trevlig aven om jag inte alltid forstod vad han sa for han brot mycket pa franska. det har iaf varit fantastisk klattring. valdigt annorlunda mot den i sverige, allafall vid agelsjon. jag har inte vagat mesat har utan kort pa av bara den, och klarat saker jag aldrig skulle klarat hemma. har klarat flera 5c och varit nara pa att klara nagra 6a. jag har fatt en javla traningsvark! harligt!

idag har jag och henrik varit ute och promenerat. 4,5 timma och jag ojade mig lite over omma fotter, varme och uppforsbackarna som man inte kan komma ifran nar man ar uppe i bergen. henrik tror att vi kom upp 3000 meters hojd ungefar. byn dar vi bor ligger pa 2000 meter. vi ar har mitt i appelsasongen sa man moter hela tiden appelplockare. aven kvinnor som ar ute och betar sin ko.

en annan sak jag maste skriva om ar stromavbrotten. det ar stromavbrott en eller ett par ganger varje dag. i delhi nar det hande sa hade alla generatorer de slog pa. det brummade fran hotell, restauranger och aven de sma affarerna langs vagen. (daremot fungerade inte var ac nar det var stromavbrott.) har i manali anvander de sig inte av generatorer, har blir det helt enkelt backmorkt. man tander ljus. det ar valdigt charmigt, men kan vara lite bokigt om man har glomt att ta med sig sin ficklampa nar man tex vill hitta hem.

elen fascinerar mig har. jag har bestamt att for varje stad jag besoker ta ett foto pa nagot el-relaterat. de kan fa elledningar att se ut som vaxter som slingrar sig fram.

vi vill lagga upp bilder pa henriks resedagbok (som man hittar om man gar in pa resedagboken.se och soker pa paul potta) men det har strulat varje gang. hoppas det kommer snart.

imorgon lamnar vi manali for chandigarh och sedan risikesh.