häromdagen när jag satt och letade och läste bland gamla dikter hittade jag den här dikten. jag tror att den är skriven i sena tonåren, och sedan redigerad i tidiga tjugoårsåldern. jag minns inte vad den betydde då. jag chockas över vad den betyder nu. det känns som att jag skrivit något som jag själv ska förstå vad det betyder först tio år senare. det känns konstigt. dikten heter angående dig.

angående stillastående

jag drömmer samma dröm varje natt
drömmer om den död vi dör varje dag
varje gång jag blundar
är den där och slår
med sina trasiga vingar
det står stilla här
ingenting vänder
sprickorna spricker aldrig upp
jag ser ditt ansikte i en exakt profil
exakt samma varje gång jag blundar
att du rasar, hur bitarna är synliga
särade i ditt ansikte utan att falla

angående rörelse

jag går med din lukt
jag bär din andra hud
rör mig genom ett blint landskap
och ser med hela min kropp
om du vetat att livet ser ut
om du känt att temperaturerna förändras
i fötterna och rörelsen
om min rörelse även var din
din lukt som jag bär, om den
fick hjärtslag