i hampi hittades skorpioner i tre hotellrum. en fransk kvinna (som sag ut precis som carrie i sex and the city, fast med klatterklader och sa kunde hon knappt ett ord engelska) blev stucken av en skorpion en gang och jag var radd for att det skulle handa mig. men vi akte ifran hampi till palolem i goa. dar bodde vi pa stranden i en hydda, tio meter fran vattnet. hela natterna horde jag havet dana. dar fanns inga skorpioner, men forsta kvallen hade vi en stor krabba pa rummet. vart rum var plywood-skivor som man spikat ihop, de storsta gliporna var tejpade, men vi kunde anda se in i grannarnas rum. gliporna var skona for da kunde man se nar det blev ljust pa morgonen, for nagot fonster hade vi inte. klockan ringer sju varje morgon och det har den gjort i nagra veckor. i hampi var vi tvungna att komma ut och klattra innan det blev for varmt mitt pa dagen, i goa ligger vi och drar oss ett tag innan vi gar upp, men vi vaknar tidigt. vi har nu akt vidare fran palolem och ar i anjuna i norra goa. vi ska ga pa onsdagsmarknaden som anjuna ar kant for. anjuna ska visst vara goas partystrand, vilket jag inte alls kant av hittills, det ar ganska sa lugnt. da var palolem mer party med mycket oldrickning och restauranger pa stranden, vi blev dessutom erbjudna kokain av en servitor dar. just nu ar vi pa utflykt till baga som ligger nagra kilometer fran anjuna och det var nastan en liten chock att komma hit, det ar mer europa an kanarieoarna och kreta tillsammans, fullt med feta europeer och flockar med indiska barn som saljer glass, halsband, skor, klader och allt man kan onska sig vid solstolarna. lite stor jag mig pa alla turister i goa. vi hor om folk som tagit flyget hit fran mumbai, folk skjutsas runt i taxi overallt, ingen ater indisk mat, alla betalar galna overpriser pa souvernirer och sa sager de att indien ar fantastiskt. vi ar egentligen inte alls sugna pa stranden, vi pratar om bergen i norr, dit gar nasta resa, for visst blir det en nasta resa. men nu har vi inte sa mycket ork kvar utan raknar dagarna tills vi far komma hem, detta ar overgangen, forberedelsen. goa ar ratt plats att forbereda sig, i hela indien har det alltid bara varit israeliter overallt, i goa ar de flesta svenskar. jag maste tanka pa vad jag sager.

jag har funderat pa dialekter. det blir nog latt sa nar man ar i ett land med 23 officiella sprak. indierna sager ofta hur svart det ar for dem med spraket, att de inte forstar varandra nar de rest nagra mil (och det finns dem som raknar upp att de kan fem-sex olika indiska sprak). i sverige tycker jag att det ar manga som sager att de tar efter dialakter beroende pa var de ar och hur de umgas. som ett experiment ar mitt och henriks sprak isolerat har (fram tills nu i goa). jag kan avsloja att jag pratar sa mycket mer ostgotska, men att jag aven faktiskt har klackt nagra skanska ord.

pa lagenhetsfronten intet nytt. vi ska soka forstahand tills vi far tag pa det. vi har iaf 27 kvadrat i andrahand i tre manader pa mollan.