jag har läst många bra böcker:

amanda svensson – allt det där jag sa till dig var sant (om berättandets kraft och pirater.)

marisha pessl – fördjupade studier i katastroffysik (först tyckte jag att den var så lik donna tartts ”den hemliga historien”. jag tänkte hela tiden att jag visste vad som skulle hända, och fick hela tiden intala mig att nej, det här är en annan historia. sen släppte det och den blev helt sin egen. charmig och med oväntat djup.)

negar naseh – under all denna vinter (jag blev nyfiken på den efter att ha sett negar på babel. den plats hon tog som sin, så självklar. när jessika gedin sa typ: ”din bok har fått mycket uppmärksamhet, förväntade du dig det?” och negar svarade: ”ja”. wow! boken är delad i två: först romanen: om relationen mellan mor och dotter. mörk stämning. sen: arbetsboken, processen. jag önskar att jag kunde säga att boken var så bra som jag hoppades. jag kände hur lovande den var. och jag tyckte bitvis mycket om den. men jag kunde inte komma ifrån känslan att om jag jobbat på förlag hade jag jublat och sagt att jisses vilken bra bok detta kunde bli, om vi kortade ner, strök, laddade.)

donna tartt – steglitsan (en pojke överlever en explosion på ett konstmuseum. hans mamma dör. med sig därifrån får han en målning av en fågel, steglitsan. detta är en fruktansvärt välskriven berättelse om konstens vidunderliga kraft, om livet. jag kan inte sluta läsa, men vill att den aldrig tar slut. det här är inget annat än ett mästerverk.)

richard ford – kanada (när dell och berners föräldrar rånar en bank rämnar barnens värld. när gränsen väl är passerad finns ingen återvändo. då återstår det okända. då återstår kanada. en fruktansvärt fantastisk roman.)

henrik bromander – smålands mörker (en maffig serieroman som talar till mig med sin nakenhet, sin brutala ärlighet, om en killes uppväxt i mörka småland, om sexualitet, kärlek, familjerelationer, politik, psykisk hälsa, identitet, tillhörighet, utsatthet, vänskap, rasism, samhälle och klass.)