fortsättning på sommarens lästa böcker:

mattias alkberg – jag var en av er (jag vet de som tycker han är bra. oftast förstår jag inte varför. det är nog bara en halv dikt och en flisa av en annan som jag en minns något av.)

aase berg – forsla fett (jag tycker titeln på hennes första är mer lockande, hos rådjur, dock har jag inte läst den. visst gillar jag det lite, när det är såhär: håll fett / låt fett vänta / håll tid / låt tid gå / låt tid vagga stilla i haren / låt fett bygga stomme i haren / i haren Kosmos / tid är skal. men ganska mycket är det för mig dfhdkf fkjf fslppe dös lflf sksdk. det kan vara för att det blir så mycket, för mig mycket, med det rent språkliga.)

per olov enquist – boken om blanche och marie (länge undrade jag när gestaltandet skulle ta sin början. det kom på slutet. länge skruvade jag lite på mig och ville få komma in i berättelsen och i blanche, få läsa frågeböckerna så som de skulle vara skrivna. på slutet kände jag ändå att jag var nöjd med formen, att både historia och form lämnar ett avtryck.)

eva ström – revbensstäderna (det är så svårt med titlar, men man känner när man gillar dem, denna titel faller mig i smaken. och de första dikterna, framförallt den andra, allt vad i viljen-fibrerna, fick mig att läsa hela samlingen sakta, och gå tillbaka och läsa om vissa dikter. en bild får mig att smälta.)

émile zola – thérèse raquin (man borde ju ha läst den för länge sen. jag trodde kanske att den skulle vara tråkig. det var den inte. den var högtravande ack i språket men spänning var det inte ont om. jag visste inte heller om att den skulle förhålla sig så mycket kring brott och straff, som tematik.)