det sista jag läst som tjugo-nånting:

joyce carol oates – det var vi som var mulvaneys (det bästa jag läst av joyce carol oates. så drabbande att jag började gråta trots att jag var bland folk. handlar om en familjs sönderfall, och är skriven med en sån skärpa.)

karl ove knausgård – min kamp 1 (mycket intressant att äntligen ta reda på vad alla snackat så mycket om. det är väl just pga allt snack som jag inte velat läsa tidigare. men nu kände jag mig äntligen sugen. bitvis tyckte jag mycket om den, framförallt barndomsskildringarna. bitvis tyckte jag att den var ointressant och förlorade skärpa. om det bara varit denna bok hade jag tyckt att den var alldeles för ojämn, hoppig, och inte riktigt förstått varför det hört ihop. tänker att när man läser alla delarna så får man förmodligen en annan helhetskänsla. vet dock inte än om jag kommer läsa fler delar.)

mats jonsson – hey princess (jag läste den för ca 10 år sen, och har för mig att jag tyckte mycket om den. nu läste jag om den och tyckte att den mest handlade om sex, sex, sex och supa.)

mats jonsson – mats kamp (den växer och växer desto mer jag läser. från det lilla och personliga till det politiska och större. jag gillar den mer och mer.)

blå blixt, mot denna sol (brombergs poesiantologi nummer två i serien blå blixt. spännande att läsa, att se vilka som valts ut. vissa gillar jag, andra går mig mer förbi.)

nina bouraoui – pojkflickan (har länge varit nyfiken på bouraoui. det blev kanske inte en ny favorit, men jag vill ändå läsa mer av henne. gillar det poetiska, det svepande språket, upprepningarna. gillar kontrasterna som krockar i texten, mellan pojke och flicka, mellan frankrike och algeriet.)