Jag har fortfarande svårt att fatta att allt det här är mitt. Livet i en skånsk by på landet. Blommorna som vissnar i trädgården. Äpplena vi skördar. Dimman när man cyklar till föris och skola på morgonen. Varje måndag har Arvids klass utedag i skogen. På kvällarna när jag ska somna kan jag höra korna råma, kanske för att man har tagit kalvarna ifrån dem, det får mig att tänka på hur hemsk världen är. Jag kan vara sjuk och vabba i vår trädgård.

Sen vi flyttat till landet går jag mer utan behå, mer med gummistövlar, med skitiga jeans. Jag lägger framförallt mina pengar på: höstanemon, syren, pion, löjtnantshjärta, flox och ett Ingrid Marie slank med även det häromsistens. Jag har även oftare snygga underkläder, om man får skriva sånt. Dvs antingen ingen behå eller sexig behå. Men allt det här kanske inte handlar om att flytta till landet egentligen, utan om att bli medelålders? Men jag tog inte gummistövlarna till Ica Möllan särskilt ofta, det gjorde jag inte. Så gött är det, nu gör jag det jämt, en medelålders kvinna på landet c-est moi antar jag. Fast egentligen är jag kanske inte medelålders utan har gått i barndom? Är det inte lättare att relatera till det? Gummistövlar, risigt hår och händerna i jorden, som vilket barn som helst.

Jag smsar mest med mig själv.

Jag svarar aldrig,

fast allt jag skriver är ett svar.

Hur min ångest inför text ser ut? Dvs inte inför själva texten, men inför processerna runtomkring som jag inte har någon kontroll över. Gå ut och titta i min rabatt. Visst är den vacker!

Hej då sommaren, vi ses, en trevlig helg! sa Svante ut till trädgården igår kväll när vi gick in och jag berättade att imorn ska det regna och sedan kommer nog hösten.

Vi har avslutat varje dag i helgen med bad, i sjö och hav, och middag vid sjön en gång dessutom. När barnen somnat har Henrik och jag druckit portvin på altanen, vi har Arvids gamla växasäng där som vår budgetlösning till hammock och den är kanske inte jättebekväm men underbart att ligga och titta på stjärnhimlen, i lördags såg vi ett stjärnfall också.

Programmet till Söderköpings poesifestival är släppt! Jag läser efter Ingela Strandberg. Jag vet inte hur det ska vara möjligt.

www.soderkopingspoesifestival.se

Jag väljer typsnitt helvetica till den där texten

Vi har varit husägare i ett år! Hurra vad bra av oss! Att vi äntligen vågade, hittade rätt, hade råd, vågade. Annat som hänt: jag skulle visa Arvid hur man står i brygga, för det är ju någonting jag brukar göra, eller eh nåja ”brukar”, när jag var i 20-årsåldern kanske, nu kunde jag ställa mig i brygga men stukade handleden eller nåt. Det blev min insikt från helgen: inte försöka impa på den yngre generationen med saker man gjorde när man själv var den yngre generationen. Men, kanske väger det ändå tyngre att ha barnasinnet kvar??

Det är i slutet på augusti. Varje kväll som jag nattar tvingar Svante mig att sjunga Staffan var en stalledräng, som han föll hårt för där kring Lucia. Idag blir jag 41,5 år. Jag är vimmelkantig av intryck från mitt nya jobb (som barnbibliotekarie på deltid i Sjöbo), men idag körde jag för första gången hem utan gps och imorn bitti ska jag köra dit utan gps, vägen är inte fullt lika vacker som den var till Veberöd, och med lite fler epor samt kors i vägkanten där folk dött, men jag är pepp på mitt jobb. Henrik är i Norge och tar emot pris. Det dimper ner äpplen från träden. Någon okänd äter upp alla squashblommor så de byts ut mot ett skaft och sen tomhet. Det är svalt på morgnarna, i natt fick jag gå upp och skjuta till fönstret lite. På måndag fortsätter snickarna med fönsterrenovering. Jag ska fortsätta skriva men är lite lost tror jag. Puss dagboken. PS. Jag visste inte innan hur smutsiga glasögon blir så snabbt.

Jag är ensam hemma, städar hela huset, vet inte när det gjordes sist, lyssnar på Leonard Cohen på högsta volym. Sen ska jag läsa resten av dagen. Och springa i skogen. Saknar barnen och tittar på deras tomma rum och livlösa leksaker, men att få vara ifred med mitt huvud är det bästa jag vet. Jag tänker på mina olika skrivprojekt. Jag har under veckan gått igenom alla anteckningar som jag samlat på mig under sommaren. Skrivprojekten kan nu, tyvärr, summeras: 1. ett stycke bilderbok under arbete för utgivning och jag har lite problem som behöver lösas. 2. ett poesimanus som väntar på om och vad det ska bli av det, jag har levt med det i några år och jag kan längta efter att det ska bli klart. 3. ett romanmanus som växte under våren och ja det är väl bara att kavla upp ärmarna och fortsätta. 4. en idé till ett sprillans nytt poesimanus som kom till mig huxflux i våras och jag antecknar det som kommer. 5. ett bilderboksmanus som ligger på vänt. 6. ett bilderboksmanus under omarbetning. 7. en ny romanidé som kom under sommaren och det är väl hit mina tankar mest går, jag måste stanna upp i dammsugningen nu för att anteckna, jo det är väl hit jag vill, man ska vara glad för idéer, men tanken på hur länge texter och idéer ska få ligga och vänta på min tid, medan jag nu väljer att städa och dricka te.