Sen önskar jag mig såklart att få debutera. Att mina år av skrivande och slit äntligen kan få bli den där boken. Att kan jag få kalla mig författare, på riktigt. Men det känns så uppenbart att det egentligen inte behöver nämnas. Jag har önskat mig det så länge och så hårt att det känns som något som jag inte kan bli av med. Dessutom skriver jag ju redan, alltså, jag gör ju redan det som jag drömmer om. Dessutom är det utom min kontroll. Resten står till gud och förlagen. (Men obs att jag inte tror på gud, så hoppas verkligen på förlagen.)