Claire Keegan – Genom blå hagar (”Nu står du på trappavsatsen och försöker minnas lycka, en fin dag, en kväll, ett vänligt ord. Det känns passande att leta efter något lyckligt som gör avfärden svårare men inget dyker upp i huvudet. Istället minns du den gången settern fick så många valpar. Det var ungefär samtidigt som din mor började skicka in dig i hans rum. I grovköket stod din mor böjd över tunnhalvan och höll säcken under vattnet tills det inte pep längre och inget rörde sig i säcken. Den dagen hon dränkte valparna vände hon på huvudet och såg på dig, och hon log.” Gillade!)

Karl Ove Knausgård – Vargarna från evighetens skog (”Vad hade de allra, allra första människorna tänkt när löven föll av och det blev vinter? De måste ju ha blivit rädda, för ingenting sa att löven skulle komma tillbaka igen? Och när de kom tillbaka igen måste det ha varit som ett mirakel. Kanske fick det dem att tro att de döda också kunde komma tillbaka och börja leva igen?” Jag är återigen knockad. Det är som att vara i en dröm, en sådan skärpa och närvaro, högst realistiskt men någonstans i bakgrunden dyker till sist skevheten upp som vänder på världen. Jag har reserverat del 3 på bibblan nu.)

Aravind  Jayan – Tonårspar har kul på allmän plats (Bokklubbsbok som jag lyssnade på som ljudbok. Kulturellt intressant men inte särskilt litterärt intressant.)

Marie Aubert – Jag är inte sådan här egentligen (Den här var mycket trevligt sällskap i mitt liv som bilkörande människa bland annat (jag har lyssnat alltså, lovar att jag inte läser medans jag kör bil). Familj, flera olika karaktärers perspektiv, avighet i relationer, alltid avighet i relationer.)

Mariam Naraghi – Jägmästarna säger (”Utan att du märker det / räknar sköterskan dina andetag. / Även barnen räknar dina andetag men / de märker det inte.”)

Kristofer Folkhammar – Måla (”Jag försöker återvända / det är knutet till min enskilda smärta / min svårighet / att få ihop saker. […] Då drömmer jag / om fastlagda samband / att smärtan ska kläs av / som vid kulmen i en deckargåta. / Att existentiella gap / ska gå att knyta till en åtalbar gärningsman.”)

Ingela Strandberg – Nattmannen (”Det regnar in i busskuren // Det kommer ingen / mer buss ikväll / Och om det gjorde det / skulle ingen gå av // Men tradarna stryker förbi //  Själen är röd // Kroppen aska // med den vilda glädjen kvar // Utdragen som ett lomrop” Jag är ett fan av Ingela Strandberg.)

Hanna Rajs – Samma, mamma (Ok erkänner väl då att jag började gråta. ”du hann inte ens se mig bli förälder / det känns som jag blev utsatt för ett rån / nån stal min glädje över att bli äldre // men djupt i mig så brinner än min flamma / folk frågar mig var jag har fått det från / jag svarar att jag fick det från min mamma”)

Teresa Glad – Stora boken (Är mkt förtjust i den här serien, som efter Hemliga boken och Konstiga boken avslutas med Stora boken. För ålder 6-9 men jag tycker det går bra för äldre också. Min Ester i I det vilda är besläktad med Teresa helt klart (vilket gör att jag är besläktad med Teresa, helt klart.))

Alia Trabucco Zerán – Rent hus (Har lyssnat på suverän ljudbok vilket var suveränt och den lämpade sig mkt bra att lyssna på och samtidigt grämde jag mig över att jag borde läst den tryckta boken istället men då hade jag inte hunnit läsa den än, ibland blir det inte rätt hur man än gör men mkt bra är den så då är det ju oavsett rätt.)

Caroline Ringskog Ferrada-Noli – Den förlorade sonen (Var nyfiken och tvingade min bokklubb att läsa den men ingen gillade den. Jag kan gilla när det är lite snackigt och fult, men många gånger tyckte jag att det kändes poserande och inte genuint.)

Therese Bohman – Sanningsberget (”Den djupa förtrogenheten med barndomens landskap, som inte ens är landskap, utan vägrenar i ett villaområde, det är kunskap som inte har något värde över huvud taget, tänker jag, och samtidigt är det på sätt och vis allt, ett slags grund i människan, en förankring i världen.” Inte bara ett mycket snyggt omslag, men en roman som jag tyckte mycket om att vara i.)

Hernan Diaz – Egendom (”Det där var min historia. Det där med att återberätta detektivromaner vid middagsbordet. Bevel hade läst det i min text. Det var en av de scener jag hade hittat på för Mildreds räkning efter att han bett mig skapa hemtrevliga episoder med hjälp av mitt ’kvinnliga handlag’. Jag hade baserat det på mina middagar med min far, som satt som klistrad och lyssnade när jag återberättade den senaste boken av Dorothy Sayers eller Margery Allingham som jag lånat på Brooklyns stadsbibliotek, filialen på Clinton street. Och här satt Bevel och berättade min historia rakt upp i ansiktet på mig.” Herregud vilken roman. Dvs till formen är den roman, självbiografi, biografi, dagbok. Den är en rysk docka som i lager efter lager avslöjar lögnerna och kommer närmare kärnan. Om en värld av pengar och makt och om att vara kvinna i en värld av pengar och makt.)

Han Kang – Vegetarianen (”Medan han såg hennes medvetslösa kropp bli omhändertagen på akuten hade han hört ett ljud som av någonting som bröts itu inom honom. Känslan som hade uppfyllt honom i den stunden kunde han inte ens nu beskriva för sig själv. En människa hade attackerat sin egen kropp mitt framför ögonen på honom, försökt skära i den som om den var ett stycke kött; hennes blod hade stänkt ner hans vita skjorta, blandat sig med hans svett och så småningom torkat till en mörkbrun fläck.” Min första Han Kang. En speciell bok som kommer ta en stund att smälta. Behöver läsa fler av hennes böcker.)

Maria Stepanova – Flyktpunkten (Den senaste bokklubbsboken hann jag inte få från bibblan så det fick bli e-bok. Om en författare i exil som rymmer från sitt liv och vill slå följe med en cirkus. Jag gillade den! Ger den kanske tre och ett halvt lejon?)

Klara Wiksten – Mors dag (Serieroman om barn som förlorat sina mammor. Jag hade kunnat gråta mig sönder och samman om jag inte bitit ihop och hållit boken på lite distans från hjärtat.)

Karl Ove Knausgård – Det tredje riket (Jag måste stanna upp och utbrista ”jäkla Knausgård” ibland. Önskar mig givetvis del fyra i julklapp.)

Petra Mölstad – Landskapskynnen (”jag odlar ut håret / lägger det på kartans tecken / skörlevnadsmentaliteten drivs ut ur vreten / malen stryker amorbågen / rycker sina pudervingar // vial vicker vedel / virat som en ögla runt halsen / tidigt tecken på smuts / tecken på lidelse // så krävande är bräsman att den slinker ur hand i mun / orörd i skuggmalens näste ligger mörkerseendet” Inspirerande, laddat och obehagligt.)