SOMMAR

Svante ropade ”Titta alla!” när jag hoppade karusell med honom i vattnet på grundan. Lyckan i hans ögon slog mjölksyran i mina ben. Ingen tittade, så är livet, men jag tittade på hans stora ögonblick då han insåg att det kan vara storartat att bada utomhus. Han ber annars bara om badkar och badhus. När vi säger att vi ska åka och bada och han frågar inomhus? och bryter ihop när vi säger nej ute.

Arvid ber om att få vara hemma och rensa ogräs när vi pratar om att åka iväg på äventyr igen.

Jag har varit så långt ifrån skrivandet. Somrar brukar vara så. Ännu mer sen jag fick barn. Det här dagboksskrivandet försvinner också. Den här sommaren har vi också försökt fönsterrenovering och trots att det är snickare som gör fönstren och vi ”bara” ska måla så har det visat sig mer, och det är så att hur underbart det än är med hus så är det mycket jobb. Som att renovera de jävla fönstren, och när de är klara krascha ett av de jävla fönstren.

Svante pratar mycket om sin andra mamma, som han hade när han var liten, säger han. Hon klättrade högt i ett träd och trillade ner på Svante. Hon dog, berättar han. Jag vet inte hur jag ska tolka det i relation till mig.

Hans nuvarande mamma, jag alltså, säger att nu åker vi tillbaka till Småland och bara har sommar igen.