i torsdags opererade jag ut min allra sista visdomstand. nu är alla borta, vilket innebär att jag uppnått den största visdomen om smärta.
det var såhär den här gången:
först fick jag hjärtklappning av den första bedövningssprutan, hjärtat skenade och det var otroligt obehagligt, det är tydligen lite adrenalin i sprutan och att det var kanske därför.
på grund av hur rötterna på den här tanden såg ut skulle den dras ut istället för att delas och bara plockas ut som den förra, men även på den här skulle käkben tas bort innan. att dra ut tanden gjorde ont, tandläkaren bände och böjde i en evighet, i realtid säkert tjugo minuter.
under torsdagen låg jag hemma och hade väldigt ont trots alla alvedon jag proppade i mig. framåt natten när jag legat sömnlös och gråtit ett tag åkte henrik med mig till akuten och jag fick starka värktabletter. de hjälpte inte ordentligt men jag sov några minuter åt gången i alla fall, vaknade med blod som rann nerför kinderna.
på fredagen åkte jag tillbaka till tandläkaren, som konstaterade att jag har otur, sedan skrev han ut penicillin och värktabletter som han berättade var beroendeframkallande. sedan dess har jag levt på dessa tabletter, även om smärtan inte är lika fruktansvärd nu. nu sover jag och bara vaknar på natten och tar nya tabletter och sedan sover vidare. svullnaden har börjat lägga sig, men jag kan ännu inte gapa, vilket innebär svårigheter att både prata och äta. vad trött jag är på den här skiten. jag har förlorat två dagslöner för att jag inte kunnat jobba. igår kom jag tillbaka till jobbet men det är lite småkämpigt, jag är trött, svettas, är yr och jobbet innebär en hel del pratande med hyresgäster och det går inte direkt smärtfritt.
jag har nu mindre än två veckor kvar i sverige och det är så mycket att fixa. och bara det att jag vill få njuta lite av den svenska sommaren innan jag åker: en heldags klättring, läsa någon bok till på en filt i trädgården. inte oja mig över denna värk.
och henrik som varit en sådan ängel. handlar youghurt till mig, pysslar om mig och fixar med alla hushållssysslor, lagar saker jag kan äta. när han var uppe med mig flera timmar på torsdagsnatten trots att han skulle jobba dagen efter klagade han inte det minsta lilla.