vi lamnade inte delhi i torsdags som planerat. natten mellan onsdag och torsdag blev jag sjuk. feber, diarre och kraktes. hela torsdagen lag jag bara. det drojde lange innan jag ens klarade av att dricka nagot. (och stackars henrik som bara fick sitta inne pa rummet och glo och ta hand om ynkande mig, han ar fantastisk.) framat torsdagskvallen kunde jag ata nagra chips som vi inhandlat till resan. chips ar efter det det enda jag kunnat ata, bara nagra at gangen dock, allt annat rinner rakt igenom.

men vi kom ivag fran delhi i fredags. det var nervost, ingen toa pa bussen och resan skulle ta sexton timmar. jag klarade det genom att bara ata nagra chips under resans gang, vagade inte heller dricka sa mycket. resan tog mer an sexton timmar, snarare tjugo. det gick riktigt sakta ibland, vagarna ar smala (som gamla landsvagen mellan ringarum och gusum, ni vet mamma och pappa och stina. sa ar det i basta fall) och ibland ar det mer av en stig. pa denna ska bussen kora om kor, manniskor som gar och cyklar och en valdig massa lastbilar. lastbilarna ar ofta malade i glada farger som ar tackta av ett tjockt lager damm, och modellen ser ut som nagot taget fran en film om andra varldskriget. vagen slingrade sig mellan forfallna byar. det mesta ar forfallet har. vi funderar pa nar hus ar byggda, man har ingen aning om ifall de ar gamla eller nya, bara att de ar riktigt slitna men det mesta i indien ar riktigt slitet av det vi hittills sett. mycket ar bara skjul av sten och plat. resan mellan delhi och manali gick uppat. vagen slingrade pa slutet sig langs bergssidor, riktigt nervost. chaufforernas viktigaste hjalpmedel ar tutan. med den berattar man att man vill kora om sa att andra lamnar plats. aven innan en kurva da sikten ar dalig tutar man for att beratta att har kommer jag!

manali, eller egentligen bor vi i vashisht som ar en liten by utanfor, ligger nastan 2000 meter over havet och runt oss finns bergstoppar pa upp till 6000 meter. det ar varmt i solen men inte mer an svensk sommar, vilket ar skont. i natt var det riktigt kallt och vi svepte filtar tatt om oss i sangen. vi bor charmigt. har har vi fonster, i delhi hade vi bara en liten glugg. har finns ocksa rejalt varmt vatten, i delhi blev det bara lite ljummet och det var liksom inget sprutt pa det. har har vi varmt vatten i en kran och kallt i en annan. vi blandar det i ett litermatt och haller over oss nar vi duschar (ja vi har ju bara duschat en gang hittills). toadorren gar inte att stanga ordentligt sa vi lar kanna varandra pa ett annat plan nu, henrik och jag, haha. det kanns rent har, i delhi kandes allt smutsigt och jag holl pa att fa panik over det, vad gick att ata och vad gick inte att ata, standigt tvatta handerna med alcogel. har ar det lugnt och natur och jag tror inte vi far se nagon kackerlacka pa vart sota lilla hotell (det ar sa lagt till tak att ingen av oss kan sta helt rak i badrummet, det ar lite som en fjallstuga). har ar det luft som gar att andas ocksa, i delhi bestod luften av lukter (bajs, smuts, kryddor, avgaser) och stundvis var det jobbigt, framforallt sedan jag blev sjuk, bara att lamna hotellrummet gav mig kvaljningar. det enda luften ar full av har ar rok, varenda en i denna by roker namligen pa konstant. igarkvall satt vi pa ett mysigt stalle som heter world peace cafe (det ar sa harligt klyshigt!) men vi fick ga darifran for jag klarade inte av all rok fran alla som rokte pa, jag far astma. dessutom undrar jag vad som hander vid passiv rokning av marijuana? man far kanske passa sig nar man bestaller mat har ocksa, for iaf sa saljer de bang lassi som ar en indisk dryck, bara att det ar knark i ocksa.

for att aterga till min halsa. jag har nu inte fatt behalla nagen mat pa fyra dygn. jag har inte feber langre men ar matt och vi kan inte gora nagot for helt plotsligt kan jag behova ga pa toa pa direkten. henriks mage har ocksa borjat trassla sig lite, sa han ar okej med att vi tar det lugnt. jag kanner mig trist som sinkar oss i vart resande. jag har haft rejalt med krampor. forst fick jag munsar pa vagen hit, vi gick till apoteket forsta dagen och skaffade salva (jag blev aven erbjuden penicillin) och nu ar det nastan borta. andra dagen fick jag mens med tillhorande mensvark och det var pilligt med tamponger, man vill verkligen vara ren om handerna nar man pysslar med det. (men en spannande sak med min mens, nar jag blev sjuk upphorde den helt och var helt borta i ett dygn och nar min feber slappte kom den tillbaka igen. manniskokroppen ar spannande.) min piercing sedan, ja kan det vara fem ar kanske? blev infekterad i delhi. det trodde man inte, det var val jag som pillat pa den med smutsiga hander. jag har tvattat den med massa klorhexidin sa nu kanns den bra. daremot ska jag till apoteket imorgon for att kopa nogot att skolja min mun med. halet efter min sista visdomstand ar inte okej. jag ar svullen och rod och det spanner och kanns otevligt. jag funderar ocksa pa att skaffa penicillin till min mage. jag vill bli frisk sa att vi kan ge oss ut och vandra, klattra och njuta av naturen och var resa.