såriga fingrar, blåmärksknän och ömma muskler. vi fick ta oss upp- och nerför söderåsens raviner, korsa en strömmande bäck på en omkullfallen trädstam och riskera livet för att ta oss fram till klippan. jag kan fortfarande känna solen i nacken när jag klättrade skånes finaste sportled (20 meter långa bomb track grad 5+). lukten av fuktig skog när vi skyndade oss hem i den snabbt fallande skymningen. jag är alltid lika lättad när jag överlever. jag längtar direkt efter att få komma ut på äventyr igen.