Så fin recension av Hästar i Sydsvenskan, av Maria Küchen. Hurra!

Bara den här ingressen, kan man få en finare ingress?:

”Sorgen djupandas genom raderna i Lisa Zetterdahls ’Hästar’. Maria Küchen läser en debut som får tårarna att rinna.”

Och två citat ur recensionen:

”Från det förflutna förflyttar sig sedan diktjaget till ett ’nu’ där sorgen tycks ha sprängt språket. Orden sprider sig visuellt över sidorna, bildar enstaka öar i ett hav av stumhet, när den nu vuxna flickan går igenom sin mammas saker och minns hur hon gjorde det förr: ’Får jag ärva den här när du dör?’ Också här speglas den lilla världen i den stora – mammans gröna clipsörhängen, öarna av plast som flyter i oceanerna.”

”Zetterdahl lyckas fånga stora känslor med nerskruvade medel. Barnets ömtåliga hjärta och den vuxnas avslipade klarsyn hjälper henne navigera genom språket, som förblir både svekfullt och bärande. ’Mobilens ordlista skriver räknar i stället för saknar / jag räknar dig / du är min enda mamma’, läser jag på sista sidan. Tårarna börjar rinna. När jag tänker efter var det faktiskt länge sedan en debutdiktsamling fick mig att gråta.”

Hela recensionen finns här:

https://www.sydsvenskan.se/2021-03-29/lisa-zetterdahl-fangar-sorgen-over-en-dod-mamma