jag överlevde att flyga två gånger. det var inte lika läskigt sista gången heller. mitt starkaste minne från umeå är att det är en isig stad. den vettigaste investeringen som umeåbo borde vara ett par skridskor, det skulle man komma långt med.

idag lämnade jag vintern i umeå och när jag satt på tåget från sthlm till nkpg och läste min bok och lyssnade på freestyle började solen skina och jag kände mig nästan fullkomligt lycklig. när jag väl kom fram kände jag en stark glädje över att bo just här, just i den här staden, det här kommer alltid vara mitt hem. norrköping i mitt hjärta.

nu är jag och henrik sambos igen. han spelar gitarr och ser på tv på samma gång. jag älskar honom.