henrik pratar mycket om att han saknar gymnasiet. jag kan nog inte göra det, bara ibland lite vemodsnostalgi. att sjunga we rule the school och de andra tittade snett och att röka varje rast varje tillfälle och jag tänker alltid att det var höst då.

och jag minns två gånger hemma, kanske var det vår båda gångerna, men det var i alla fall så att vädret var väsentligt. en gång var jag barn och jag hade kjol på mig och gick till brevlådan och jag tänkte på hur luften kändes mot benen, att det var krispigt och jag ville ha det så oftare, mer. en annan gång var jag äldre, nästan som nu och jag städade vinden och lyssnade på beth orton. alltid sen dess när jag lyssnar på henne tänker jag på när jag städade vinden. jag gick ut med två kassar barnkläder på trappan, jag var barfota och trappan var kall under fötterna, jag skakade barnkläderna för de var så fulla med damm, och det var mina kläder från jag var liten. finskor, finkappa, bebiskläder, allt som jag sett i fotoalbum men nu slogs jag av att de fanns på riktigt och att de var så små, att jag varit så liten. och luften så krispig när jag stod där på trappan. jag minns det men jag vet inte varför jag minns. just det när det blir så mycket som man glömmer bort. det tänker jag ofta när jag har tråkigt eller ska dra ut en tand, att jag kommer inte minnas det om några år. det är ofta sant.