i varanasi kom vi pa taget som vi skulle, och vi blev nojda med att upptacka att var dyrare biljett gav oss nagot som var en kupe, man kunde namligen dra for ett draperi sa att inte alla kunde kolla in. i var kupe skulle tva personer till bo, och gissa var forvaning nar tva svenskar hoppar pa minuten efter oss. det var de forsta svenskar vi mott under hela var resa, det var nastan overkligt att vi skulle dela kupe, hela vagen till ernakulam dessutom. och i 60 timmar reste vi tillsammans, jag och henrik och anna-karin och mikko och det gick faktiskt ganska smartfritt, inte alls den dar stora existentiella provningen jag raknat med. anna-karin blev lite dalig och kraktes tva ganger, jag fick valdigt ont i magen nagra timmar, lite led vi av att var mat bestod av chips, kakor och bananer och sa tog vart toalettpapper slut. vi hoppade pa taget pa tisdagkvallen, och sa sov vi till onsdagen och hela onsdagen satt vi dar och sa sov vi till torsdagen och hela torsdagen satt vi dar och sa sov vi till fredagen och da mitt i natten blev vi vackta och vi var framme. vi tillbringade en timma pa tagstationen i ernakulam innan vi hoppade pa ett nytt tag till trivandrum, bara fyra timmar. sedan tog vi en taxi till kovalam och har ar vi nu sedan fredags morgon, i keralas popularaste badort.

det ar lagsasong har nu, det ska komma igang om nagra veckor. alltsa ar hotellen nastan tomma och man kan pruta pa lyxiga rum, restaurangerna nastan tomma och strandforsaljarna lite desperata. havet gar hogt upp nu och det finns inte mycket av strand, en meter kanske, det ar lite konstigt att tanka sig att havet ska dra sig undan och blotta sin vita sand och den ska fyllas med busslaster av turister. vi har pa nagra dagar blivit tjenis med manga av indierna som skoter ruljansen har. mannen med solstolar bar fram solstolar och ger oss rabatt pa bodyboards (eller vad det heter, surfingbrador som man ligger pa) och vi har var egen ”fruktkvinna” som vi koper farsk ananas av till formodligen galna overpriser medan vi ligger dar pa stranden. en servitor pa vart frukoststalle hejar och vinkar varje gang vi gar forbi, nar han har tagit upp ens bestallning vill han gora high-five och sa sager han ”cool” med ett stort stort leende. igarkvall traffade vi dessutom en man med en liten affar dar henrik kopte en vaska som kande igen vart sprak, manga kanner igen svenska har, och han berattade att han varit med i svensk teve. det visade sig att han var med och jobbade pa club goa! sveriges kanske basta dokusapa nansin! det var tydligen hans restaurang som det hela utspelade sig pa. valdigt spannande tycker vi och undrar om det inte ar dags for en repris? ja och sa gar dagarna har, vi ligger pa stranden och tar igen oss i skuggan och ar lediga och laser bocker och pillar bort sand mellan tarna och kliar alla myggbett vi far pa natten pa vart hotellrum. henrik har trist nog blivit sjuk och snorar och har sig, sa jag far bada ganska mycket sjalv i de hoga vagorna. det ar starka strommar har sa det finns badvakter i ljusbla uniformer som vaktar och blaser i visselpipa nar man kommit for langt at nagot hall. det finns ocksa stora mangder unga indiska killar som star samlade i stora flockar och tittar pa de fa tjejer som badar eller solar. jag sag faktiskt en med kikare, och flera med mobilkameran i hogsta hugg, sa lite obekvam ar man och jag lindar in mig i sjalar och badar i t-shirt. det hander att badvakterna blaser i sina visselpipor och dirigerar bort dem. jag lyckades sjalvklart att branna mig forsta dagen har, efter en och en halv manad i indien har vi i princip aldrig anvant solkram for solen har aldrig tagit, men har har vi fatt farg. jag undrar lite om mitt har ska bli nagot solblekt, jag har fyra-fem centimiter utvaxt och det ser ganska sa illa ut. sadana ytliga saker ligger jag och funderar pa i skuggan.