vi lamnade munnar och tog lokalbussen till kochi med forhoppning om att sa snart som mojligt aka vidare til gokarna. sa fort vi klev av bussen i kochi tog vi oss till tagstationen for att ordna biljett darifran. proceduren med biljetten tog oss drygt tva timmar och vi var utsvultna vid det laget vi antligen holl i en biljett, da hade vi inte ens fatt kopa biljett till gokarna utan till en helt annan stad manga mil norrut men de sa att taget skulle stanna till en minut pa stationen vi ville av, de kunde bara inte salja oss en biljett och vi fick alltsa da aven betala for en massa mil vi inte skulle aka. ibland ar indien verkligen absurt och jag blir smatt galen pa att det ska vara sa svart att organisera nagot sa enkelt som hur man gar till vaga vid tagbiljettkop, ibland ar det inte charmigt.
vi fick vara i kochi i tva dagar och det visade sig vara valdigt mysigt, alla vi traffat hade varnat oss for kochi, att det inte alls var sa mysigt som det star i guidebockerna, men det tyckte vi att det var. de hade nog helt enkelt haft oturen att hamna i fel kvarter. dar vi var fanns sma lugna gator med cafeer och restauranger med fantastiskt god mat. henrik var risig i magen sa det var bara jag som at, trist for honom for det var bland det basta indien bjudit pa.
sedan tag vi iaf nattaget till gokarna. jag sov som en stock hela resan, forstar egentligen inte sjalv hur det gar till, tagen ar tranga och hogljudda och allt annat an rena. men jag sover battre pa den bla galonbritsen an pa manga hotell, det gar tex inte ens att jamfora med vart hotell i gokarna.
gokarna ar en liten stad och vasterlanningar som vi kommer dit for att bada pa de fantastiska stranderna som stracker ut sig bortanfor staden. hinduerna kommer dit for att det ar en helig stad. vi bodde pa om beach som ar den enda av stranderna som det finns nagot av en bilvag till. langs stranden finns nagra hyddor med restauranger och cafeer och nagra hyddor man bor i. det ar bara en handfull ryggsacksresande dar, de flesta med dreads, och ungefar lika manga kor som njuter av ensligheten. vart hotell var det dyraste pa stranden, och det var dyrt for att vara indien faktiskt, men anda var vart rum skitigt och jag blev varje natt allergisk av den illaluktande sangen. varje dag fick henrik doda flera kackerlackor som jag skrikande forsokte undvika. den forsta natten vaknade vi av att vi horde hur rattor tassade runt i rummet och smakade pa vara saker. pa morgonen upptackte jag att de atit sonder en av de julklappar jag redan kopt. annars var det smatt fantastiskt att bara lata sig hela dagarna, ligga pa stranden och lasa bocker och leka i havet. dessutom, en dag nar vi akte bat till en helt avskild strand sa sag vi delfiner som hoppade i vattnet!
nu har vi akt till hampi for att klattra. det ar helt galet har. det finns mer sten har an vad jag trodde fanns i hela varlden. nagon ska ha sagt att det ar som att gud tappat ut sin pase med spelkulor har. jag onskar lite att det var jag som kom pa det forst.