igår kröp mamma, stina och jag upp framför de sista avsnitten av stolhet och fördom. ack vad jag åtrår mr darcy. vem vill inte utbyta sådana blickar med honom. eller helllre trycka upp honom mot väggen, men det får ju inte ens elizabeth bennet göra. är det därför det finns folk som väljer att bli skådespelare, månne?
annars är det mest bara jobb och jag känner mig allt som oftast som en urvriden disktrasa. men vi hittar små sätt att roa oss. som detta: http://www.youtube.com/watch?v=FSpCf8-AE94 jag bara älskar will oldham här, han är ju ful men galet snygg för att han kan bära upp sin fulhet. om man kan säga så. jag sa så. och det är nästan nästan att det skulle kunna vara i ringarum. och på kvällspromenaderna när jag undviker att trampa på grodor från storlek knappt synlig till stor som en liten hund brukar jag lyssna på bonnie ”prince” billy. men de senaste dagarna har det mest blivit anthony and the johnsons. till skillnad mot när jag springer och försöker hitta musik som får mig att springa snabbare. britneys skiva blackout fungerar bäst, men jag vill springa ännu fortare och jag vill ha variationen: moneybrother, why?, nirvana, M.I.A., jag har försökt med lite olika. i lördags blev det sju kilometer igen. om några veckor tänker jag mig att jag ska försöka på en mil. henrik ringde och sa att han sprungit en mil igår, hans första, och han gjorde det på 42 minuter, där har vi en som är snabb.
i helgen tog jag också vad som får bli de sista tagen med sandpapper på diktsamlingen, den får vara färdig, just nu, sedan vet man aldrig. det som känns svårare nu är att skriva det där jävla följebrevet. jag menar, diktsamlingar läser jag, följebrev har jag aldrig läst annat än mina egna.
nämnas kan även min dysfunktionella ”familj”. igår när stina och jag skulle åka hem med pappa efter jobbet såg stina vår halvlillasyster, pappas (hel)barn. jag känner inte riktigt igen henne, ser henne på avstånd någon gång om året. så pappa stannade bilen, tutade, vevade ner rutan och ropade. hon gömde sig grimaserande bakom en kompis. vi åkte vidare. det finns stoff till flera romaner här.