jag blir refuserad av w&w och vet inte om jag ska bryta ihop över alla dessa refuseringar eller fira att jag i alla fall får brev med mer än bara nej nuförtiden.

mest vill jag bara ge upp. lite grann.

jag behöver nog ut och springa en mil efter jobbet. det är därför man springer, det är därför skrivande och springande hänger ihop (man läser det ju överallt nu för tiden), springandet behövs för att hantera skrivandet. efter en mil är man tom och blank och kan sova gott.