så länge jag kan minnas har jag tänkt att det viktigaste året i ens liv är det år när man är lika gammal som datumet man är född.

detta går att spåra i en dagboksanteckning från 1992, när jag går i andra klass:

”Jag brukar tänka på att det har gått mer än halva tiden för vårt syskon i Cecilias mage. Och så fyller Cecilia snart år. Cecilia fyller 31 år den 31 mars. De är 13 år mellan pappa och Cecilia. Och det värsta av allt är att Cecilia inte tål pälsdjur och så har hon astma.”

själv är jag född den 28 februari, och är 28 år.

stina är född den 26 november, och är 26 år.

vi har precis förlorat vår mamma.

jag kan inte låta bli att tycka att jag har varit förberedd på detta, att jag någonstans alltid har vetat om det.