kära dagbok. idag har varit en konstig dag. det började med att jag fick betala ca 800 kr för att någon skulle mäta min puls, mitt blodtryck och lyssna på mina lungor. mina öron kunde de inte hjälpa mig med, de hade inte ens utrustning för det. men jag fick i alla fall telefonnumret till en öron-näsa-hals-mottagning. är det värt 800 kr? kanske, för efter fem (!) veckor av hörselgångsinflammation fick jag äntligen träffa en öronspecialist. något jag tycker att min vårdcentral borde skickat mig till för sisådär tre veckor sedan. läkaren konstaterade att mina öron mår som fingertoppar efter ett långt badkarsbad. mina öron har ju ändå dränkts i medicin i fem veckor. nu har de rengjorts och istället fått ett pulver i sig och borde bli bra inom de närmsta dagarna. för detta fick jag också betala ca 800 kr. jag fick även utsikt över frihetsgudinnan från undersökningsrummet. jag har också nästan gift mig, eller faktiskt bättre, då jag i ett av de tusen formulär jag fyllt i idag kryssade i att henrik är min ”life partner”. jag har numera en life partner. känns mycket fint. mindre fint kändes det att den första fråga de ställer en är om man har ”insurance”. jag tänker på alla som inte har det, som inte har råd med vård, för även om jag fick svara ”no” och inte fylla i något om min försäkring på formulären så har jag ändå en svensk försäkring som fångar mig, och jag hade först blivit tillsagd att det nog skulle kosta mellan 1300 och 7000 kr beroende på vad läkaren skulle göra. mindre fint kändes det också att igen och igen få kryssa i att jag var ”white” och kryssa i att jag var ”not hispanic or latino”. vad spelar det för roll? sedan åkte vi till svenska konsulatet och röstade. alla står bara framför receptionen och plockar valsedlar från ett bord och lägger i valkuverten, så man såg precis vad alla skulle rösta på. hon framför oss röstade på sverigedemokraterna. jag blev helt ställd. när det var hennes tur visade det sig att hon var skriven i new york, och därmed inte hade rätt att rösta i landsting eller kommun. då blev jag ännu mer ställd. människan har flyttat ifrån sverige, till smältdegeln new york, men vill ändå bevara ett ”svenskt sverige” där alla dansar kring midsommarstången? enligt den logiken, borde hon inte själv bo kvar i sverige? vad gör hon i new york? på en plats som min öronspecialist någon timme tidigare konstaterat att det bor människor från världens alla håll. jag blir så himla ledsen. de bakom oss röstade på moderaterna, för den ena tjejens mamma hade sagt att hon skulle göra det. moderaterna som för mig bland annat står för privat vård till de som kan betala, och vårdbolag som tjänar pengar. jag blev inte överlycklig där heller. för övrigt har detta varit sommarens varmaste dag med 94 grader F, dvs 35 grader C. nu önskar jag mig mildare väder, friska öron, och att alla kommer ihåg att rösta, rösta för regeringsskifte. men framförallt inte rösta på sverigedemokraterna. godnatt dagboken.