det är inte så att jag inte vill skriva här. bara det att jag aldrig har tid.
paradoxalt för jag har egentligen väldigt mycket tid.

idag är en bra dag.

jag höll på att missa bussen, den hade redan åkt förbi hållplatsen och jag sprang och då stannade den för att ta upp mig. man kan bli så glad för småsaker. busschaufförerna här är annars väldigt arroganta.

igår kom henrik hem med boken ”sidospår – samtida poesi”. den första och hittills ända publiceringsom jag har fått betalt för. en antologi för gymnasiet, lärobok med frågor. jag blev så förvånad när jag såg den, för jag har sällskap med i princip bara stora och kända namn.
och min förvåning när jag upptäcker var de har hämtat min dikt ifrån, en annan antologi, som jag inte visste fanns, ännu mindre visste att jag var publicerad i.

och igår var vi och tittade på en lägenhet som var helt perfekt. liten och fräsch och hon som bor där har bra inredningssmak. och den är billig. kan kanske bli svårt att få plats med våra saker, kläder tex, men sådant tänker jag bortse från.

om jag skärper mig och börjar skriva som en galning nu är allt perfekt, precis så som det ska vara.

annars då, sen sist.
det har varit lov. jag var hemma hos mamma. gick minst en promenad varje dag och annars låg jag bara på soffan och läste. läste nästan 1300 sidor. kerstin ekman och joyce carol oates.
det var snö och kallt hemma. jag köpte nya skor för 800 kr.

och jag är så glad för henrik, att han är det bästa, efter mer än två och ett halvt år, att det fortfarande kan vara så bra. förmodligen ännu bättre. och vi har bestämt att resa nästa år, vara borta antingen hela hösten eller hela våren, det ser jag verkligen fram emot. skönt att ha någonting att se fram emot efter fridhem.