igår läste jag ut doris lessings den femte sanningen. jag försökte dra ut på det så länge det gick. ut och sprang. tvättade håret. men sedan läste jag de sista sidorna sittande vid köksbordet i henriks föräldrars lägenhet, en stor sexrummare och bara jag hemma. satt vid köksbordet medan det mörknade men jag tände inte lampan, drack svart te och åt rostad macka med apelsinmarmelad, och sedan var boken slut och jag gick och lade mig. jag tänkte på symboliken med att ha en inneboende, mamma sa att det hade hon inte tänkt på när jag frågade idag, men det var en av de saker som jag tänkte mest på, att det nästan är som the madwoman in the attic. i början är hon inneboende, sedan skaffar hon en egen lägenhet och har olika personer som inneboende, och de påverkar henne olika. i slutet ska hon flytta till en mindre lägenhet för att slippa ha någon inneboende. annars så är det det där med alla lager av fiktion, sånt är jag svag för. en karaktär i en roman som skriver en roman och karaktären i romanen osv…