Jag ska minnas åren av osäkerhet och tvivel, alla visningar vi gick på, alla hus vi inte köpte. Sökandet efter en plats som inte fanns, en känsla som inte fanns. (Tre hus budade vi på och fick inte, vilket är tur så här i efterhand för det var mycket som inte funkade med dem, tex var det ena mindre än vår lägenhet med eventuellt fellagt tak, och ett hus gillade jag inget vidare men det hade ett gulligt torn och låg i en by som både jag och Henrik gärna bott i. Fler är husen som jag gillade men som någon annan knep innan visning eller som var för dyra eller för nedgångna eller, kanske främst, som vi valde bort då de låg på fel plats, tex med 1 timme och 45 min till jobbet för Henrik. Och så alla hus som vi inte ville ha, men som hela tiden fanns när vårt hus inte fanns.) Till slut var det tillräckligt mycket rätt för att vi skulle våga hela vägen, och hade mirakulöst nog råd. Jag är så jäkla lycklig över att bo på landet!!! Och tillsammans med min gulliga familj. Vi har inte hunnit bo här i tre månader än, men har redan upplevt tre årstider. Minns när vi precis flyttat in och körde till Willys i Eslöv och storhandlade och det var svettiga 28 grader varmt. Nu har vi upplevt -8 grader. Och att lämna och hämta på föris med pulka. Vi har hängt upp julstjärnorna, fyra stycken nu till ett stort hus, den finaste kommer alltid att vara den som hängt många jular på Agnesborg. Det är så magiskt med all snö, säkert blir julafton brun och grå, kanske blir det då vi planterar de sista tulpanlökarna som vi inte hann få ner innan snön och kylan kom.